- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 8. Læstadius-Löwenhjelm /
270

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ling, Pehr Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270

L i n g , Pehr Henrik.

slägtingar begära understöd, eller ens ge dem någon
underrättelse om sina öden, så länge ban ännu ägde så föga
fäg-nesamt att meddela dem.

Under ett sednare vistande i Köpenhamn lärde han sig
att fäkta, hann i denna konst till stort mästerskap, och fann
tillika deruti ett botemedel för sin sjuka arm. Derigenom
vändes hans tanke på gymnastiken, dels såsom en
grundbeståndsdel i allmänna uppfostringen, dels såsom ett
medicinskt hjelpmedel. Den sednare, ännu af ingen uppfattade
ideen låg dock hos honom blott i gryning; till den förra
var han ej upphofsman; ty flera hade redan i Tyskland hyst
samma tanke och i Köpenhamn hade vid hans tid en
lärjuu-ge af Pestalozzi inrättat en med krigsskolan förenad
gymnastisk undervisningsanstalt. Men L. ville åt sin gymnastik
gifva en vida högre syftning; stödja den på en vetenskaplig
grundval, på studium af menuiskokroppen och dess
rörelselagar; och med detta systern tillika också förena kämpasång,
hvarigenom allt ett friskt och härdigt kämpaslägte ännu
skulle uppväxa i den gamla Norden.

Om våren 180o ankom L. till Lund och erböd på en
gång undervisning i fäktkonst och gymnastik; föröfrigt icke
oberedd att äfven gifva sitt biträde åt dem; som åstundade
lära moderna språk och fädernes skaldskap. Efter en kort tid
blef den akademiska fäktmästarsysslan lediga hvilken han ock
erhöll; men denna gaf honom högst ringa inkomster. Hans
rykte växte emedlertid hastigt och under mellanterminerne
kallades han till de närgränsandeostäderna, för att i sin
dubbelkonst meddela undervisning. Ar 1813 flyttade han från
Skåne; först anställd såsom Fäktmästare vid KrigsAkademien
å Carlberg; sedermera föreståndare för det i Stockholm
inrättade gymnastiska Central-institutet; hvarefter ban
utmärktes med titeln af Professor (182 .) och med Nordstjernan
(1857). Undertiden hade ban grundligt studerat anatomien
och ideen af en sjuk-gymnastik hos honom vunnit mer och
mer klarhet. Dock fortfor han oafbrutet att arbeta för
samma konsts införande vid läroverken; och hoppades att den
bland oss skulle blifva hvad den fordom varit bland
Helle-nerne, ett befordringsmedel till ett kraftigare och friskare
folklif. Dertill hörde att den också skulle; liksom de
Olympiska spelen; blifva en fes t-gymnastik; och således med
sig förena sång, musik; föredrag i fosterländska historien.
Denna tanke uttalar han också i sina skrifter, men måste
Åtnöja sig med att tillsvidare blott hafva antydt den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/8/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free