- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 8. Læstadius-Löwenhjelm /
278

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linne, Carl von, d. ä.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

278

L i n n è, Carl von d. ä.

historien de män; hvilkas namn af densamma föranledts. En
af dem, Kyrkoherden i Pjetteryd, Sven Tilländer, hade
såsom Huspredikant hos General-Gouverneuren öfver Bremen
och Verden (1666 —1693) Fältmarskalken och
General-Amiralen Frih. Henr. Horn kommit i tillfälle att vinna
insigt uti den då för tiden af Tyska Furstar och Magnater
omhuldade trädgårdskonsten, samt vunnit för densamma ett
sådant tycke; att han på sitt Pastorsboställe i Småland
anlade en^ efter då varande tiders förhållanden, ansenlig
trädgård, hvilken han sökte pryda med så många in- och
utländska växtarter^ som då genom honom kunde
öfverkom-mas. Denne Sven Tiliander lät jemte sina egna söner hålla
i skola och uppfostra en sin systerson från Jonsboda, Nils
Ingemarson, hvilken sedan äfven efter förenämnde lind tog
sig namnet Linnæus; och det var genom morbroderns nöje
för sin trädgård, som kärleken till blommorna så intog den
unge systersonen, Nils Linnæus, att han, så fort han fått
tillträda Capellansbostället Råshult, der anlade en trädgård,
i hvilken ban planterade åtskilliga, synnerligast skönt
blommande vexter. Nils Linnæus var nu nyss gift, och hans
unga hustru, som förr knappast sett någon enda trädgård,
fann snart likaledes tycke for den täcka trädgårdskonsten,
och betogs af sådan kärlek till blomstren, att hon mot sena
hösten; när hennes sköna älsklingar gingo bort, kände en
"vemodsfull, ja otålig längtan efter våren, då de åter skulle
sig framte." Och när våren 1707 ånyo smyckat sig uti sin
blomsterskrud, föddes d. 15 Maj (gamla stilen) Carl
Linnaeus, hos hvilken faderns och moderns blomsterkärlek, så
att säga, förenats till ett för blommorna och hela naturen
hängifvet snille, hvars klara naturblick snart skulle finna den
Ariadne-tråd, hvarefter så mången före honom förgäfves
letat. — Näst Carl var blomstren det käraste fadren ägde,
och härmed prydde ban ock dess vagga. Redan följande
året tog ban Carl med sig ut, stundom i trädgården,
stundom ock på gärdet, läggandes honom ofta uti gräset med
några blommor i handen att leka med, hvaröfver barnet till
fleres förundran städse fann sig förnöjdt. Ar 1708 flyttade
föräldrarne till Stenbrohult, då fadren, efter att förut varit
Comminister derstädes, blifvit Pastor. Följande året anlade
Nils Linnæus äfven här en trädgård, och sonen, som nu
begynte gå, fann äfven sin största glädje deri att följa sin
fader uti trädgården; att der med honom få gräfva och
plantera; — och det dröjde icke länge förr än Carl fick
sina egna sängar att beså och sköta; ja snart fick han ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/8/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free