Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lundblad, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345 Lundblad, Johan.
sig bättre än Dumbom, då ban kom af sig: "Så, Mina
Vänner! inföll ban förtroligt, lyder det på grundspråket;
nu skola vi söka öfversätta"} hvarefter han på svenska
tolkade det på tyska upplästa. Vanan att föreläsa för
studenter gjorde att ban oftast titulerade St. Peders Glosters och
Hardebergsgubbarne med sitt: Mina Herrar! Var der i
texten ett ord om Kejsarn o. d., så höll han grundliga
föreläsningar om Rom, dess triumfbågar, dess tempel m. m. Han
blef 1798 utnämnd till Historiarum Professor, med
skyldighet att dermed förena sin innehafvande profession, men
vann befrielse från den Historiska s. å. Theol. Doctor 1800.
L. N. O. 1817. Led. 1819 af K. Witterh. Hist. och Antiqu.
Akad., der han redan 1792 vann högsta priset for sin
latinska sång*) öfver segren vid Helsingborg 1710 och följ.
året ett lika pris också för en latinsk sång öfver slaget vid
Narva 1700. Hade ock insändt till samma Akademi ett
äreminne öfver Hugo Grotius och en undersökning om
Svenska Vitterhetens gagn af Drottn. Christinas kärlek för vittra
idrotter. Fick tjenstledighet 1817 och dog i Lund d. 18
Juni 1820.
L. gjorde epok i Sveriges, åtminstone Södra Sveriges,
classiska culturhistoria. På minnesfesten i Lund 1822
yttrade Tegnér:
"När herdegossen med sin lyra kom
från Hallands hedar, steg så småningom
det glömda Latium opp för oss i dagen
med manligt vett, med styrkan och behagen, i
och unga sinnen tjustcs än engång
af Tullii svada och af Maros sång.
Ilur skönt flöt ej hans språk, hur lätt, hur noga
omkring sitt ämne, likt en romersk toga . . .
Med rika veck, med purpurkantad bräm,
och ädel, präktig och ändå beqväm I"
Genom den brinnande kärlek han egde för Roms
litteratur, den ban väl hufvudsakligast kände ur Augustiska
tidehvarfvet och fullkomligast tillegnat sig sådan den
uttalade sig genom Cicero och sjöngs af Virgilius och Naso,
drog han de bäste hufvuden bland ungdomen intill sig, och
hvad helst de annars lärde, latin lärde de alla. Elof och
Esaias Tegnér, Lindfors, Lidfors, Waldenström, Brag,
Wickelgren, Blomstrand, Heurlin och deras jemnlikar ut-
*) Han börjar denna dock ej som Virgilius med . . cano, utan
Commemorare lubet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
