Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maclean, Rutger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
m a c l £ an, Rutger.
fördömdes af Baron M., som kallade bränvinsbräiinarc för
Drank-Commissarier. "Nej, sade han, fodrar oeh göder jas
mina kreatur med rotfrukter, så har jag goda dragare och
läckert kött. Dränk är ett förderf för alla djur." Dervid
tillägges: Han gaf aldrig tjenare bränvin, och smakade ej
sjelf, om ej en droppe i ett liqueurglas. Iiade aldrig den
i sin tjenst, som han 2 gånger sett drucken.
Friherre M. hade goda tillfällen att inse, att reformen
i landtskötseln betingades af en reform i folkundervisningen.
Han anlade derföre tvenne folkskolor, der i rymliga
skolhus med goda lärare och undervisningsböcker den
Pestaloz-ziska methoden infördes. Han bestod läroböckerna och
betalte för de tjenandes barn. Tidigt, förrän själskrafterna
hunnit inslumra eller få en skadlig riktning, skulle barnen
der undervisas äfven i sitt blifvande yrke. Han skickade på
egen bekostnad en person till Schweitz, att på stället
inhemta Pestalozzis method och hade honom efter
återkomsten länge i sitt hus, der Friherrens gäster kunde få tala
med densamma och inhemta grunderna i denna undervisning.
Sjelf skref han "en husfaders göromål" och lät den trycka
och utdela. Skolanslaget bestred han sjelf, liksom andra
dylika kostnader, att farmarrendatorerne ej betungades af
"nya punkter". Vanligen besökte han sjelf skolorna tvenne
gånger i veckan, uppehöll sig der länge, af hörde barnens
undervisning och svar och deltog i undervisningen. Han höll
sjelf läkare åt orten, hvilken årligen kom och vaccinerade
alla barnen, och hade ett tillgängligt husapothek. Sedan allt
kom väl i gång, plägade jordegaren dagligen besöka ett visst
antal af sina arrendatorer, tog besked om barnens skötsel
först, i modrens närvaro, sedan om egornas med bonden vid
sidan, gillade eller anmärkte hvad som tarfvade förbättring
i det ena såsom i det andra hänseendet. I begges närvaro
öfverlades om den inre hushållningen^ snyggheten,
ordentligheten. Ingen kände hans turer, utan ville*alltid ha i
ordning för det möjliga besöket, som snart blef folket en
högtidsstund. En viss timma var han alltid tillgänglig för dem
som ville infinna sig hos honom, alltid tålig, oftast vänlig.
Länge ansågs detta allt af de Skånska landtmännen som
"svärmeri"; äfven sedan allmogen var så glad öfver
förändringen som barnen Öfver julaftonsrörelsen i hvardagslagets
stillastående, bedömdes det af andra possessionater som ett
öfverspändt phantasteri. Friherre Bennet anser att omdömet
stod på denna punkt åtminstone det första decenniet och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
