Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Maclean, Rutger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maclean, Rutger.
5
flera år åtgingo, innan man ens allmånnaro tog kännedom af
saken. Statens högsta män, som, såsom det någorstädes
heter, "lyckliggjorde landsvägen med hjulspåren af sina
lysande vagnar", foro Svaneholm förbi, kanske för att bese
något lappri, som kommit i rop, och mången sökte
patriotens ära genom att förorda allmänna anslag åt åtskilligt, som
nu redan upphört att vara och lemnat inga spårj; men ingen
fastade uppmärksamhet på M:s stora uppoffringar och vigten
af att underlätta deras resultater. "Denna synbara
liknöjdhet, yttrar Bennet, oroade likväl ej en M. Stilla, jemn och
förståndig framskred han sin bana, ej eftersträfvandc beröm,
under det han gjorde sig deraf mera förtjent än någon
annan," Han nämnde för ingen, att utländningar hedrade
honom med en större uppmärksamhet. Först efter hans död
fann man kallelsebref till Ledamotskap af Institutet i Paris
samt Ekonomiska Sällskaperna i Berlin och Köpenhamn. Ej
ens den Wasa-Orden, som nu mången privat man i bod
eller å landtegendom anser för en alltför ringa utmärkelse —
hann till "Svenska,* åtminstone Skånska Landthushållningcns
stora reformator" oaktadt han öfverlefde den tid, då
"Oppositionen under Gustaf III" blef "Minister under Carl XIII",
hvars arm i början af regeringen, enligt ett uttryck af
Fältmarskalken Toll i ett bref, blef lam af riddarslag. Dock få
vi ej förgäta, att Adeln vid 1800 ars riksdag lät slå en
medalj till minne af hans förtjenster, och Presteståndet 1800
inbjöd de öfrige stånden att gemensamt förklarn "deras
synnerliga tillfredsställelse, högaktning och tacksamhet" för Hr
Friherre R. Maclean jemte 5 andra possessionater (deribland
BergsRådet S. G. Hermelin), "för uppoffringar af enskild
förmögenhet utaf den renaste och mest brinnande patriotism."
Den skönaste, den för honom käraste belöningen var den
efterföljd han ändtligen kunde väcka. Den som först följde
exemplet var hans broder, Sergells vän och konstens
beundrare *), Friherre Gustaf M. på Brodda, hvilket låg nära
Svaneholm och nu inrättades alldeles i likhet med Svaneholm.
Men då Brodda sedan såldes, sparade den nye egaren intet
för att bringa allt, så vidt möjligt var, i sitt fordna skick.
Så inskränkt var dock ej allas blick. Redan 1816
kunde minnestalaren yttra: Frih. M. njöt den för hans hjerta
värdiga tillfredsställelsen, att få upplefva den epok, då han
till det mesta såg sina bemödanden krönta med framgång ej
— ■ —.m
De la Gard. Aroh. XV. s. 236.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
