Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Manderström, Christopher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 Ma]nderström, Christopher.
Hammarskölds stränga dorn. Så äro t. ex, tankarna i hans
Philosophiska Tankar väl hvarken philosophiska eller djupa,
men många äro doek nätt och sinnrikt uttryckta.
Beträffande tillfällighetsverserne,! som utgöra det större antalet, kan
man icke säga att der finnes särdeles qvickhet och icke ens
den finhet i tournuren man kunde vänta af en grånad
hofman, men de sakna dock sällan en viss spetsig naivetet. Man
måste dervid påminna sig att skämtet den tiden kunde
tillåta sig att säga mycket, som nu för tiden skulle anses för
alltför grofkornigt, och den snillrika Lovisa Ulrikas hof
lärer derifrån ej gjort något undantag. Poemet De fem
Sinnena förtjenar att särskildt utmärkas: dess slut har en icke
olycklig vändning: Den unga Corinna, ensam spatserande en
vacker afton, finner fyra af sina sinnen lifvade af naturens
skönheter, men beklagar sig, att denna bar ingen krydda för
känslan. Då framträder en ungBonde; som förborgad hört
hennes ord:
Han dristigt till den sköna hastar
Men Lon blir för lians grofhet rädd,
Och faller ned j»å gräsets bädd,
Och ltlädct öfver synen kastar.
God qväll, sad’ Lycas till den lilla,
Men finner att hon somnat nyss;
Han vågar dock ibland cn kyss
Och märker det ej tas så illa.
Hon ändtlig vaknar och pesterar,
Hvad liar du gjort, sad7 hoq, ditt fä?
Jo, sa’n, hä va för känsla, liäj
Nu ä dä allsint, som falerar.
Bland dessa skämtande dikter lästes på sin tid en på
Uppländskt bondspråk skrifven Bru-Visu med mycket ’nöje;
och Nyårsönskan till Badin; den bekanta Morianen, visar ett
stort välde Öfver språk och rim.
Ännu högre värde ha M:s öfversättningar. Flera af dem
kunna ännu läsas med nöje, t. ex. öfversättningen af
Pro-pertii 15 Elegi, 2. Boken. Ju mer vi sysselsätta oss med
hans dikter; ju svårare finné vi att begripa, att denne
Svenska Sånggudinnornas grånade^ classiskt bildade veteran^ som
åtminstone å språkets vägnar var en vågbrytare, och som
redan 1775 erhållit plats i Vitterhets-Akademien, icke
skattades värd en stol i Svenska Akademien. Eller månne
verkligen hans förtjenster om Svenska Vitterhetcn voro ringare
än Scheffers, Hermanssons, Fersens, Schröderheims,
Win-gärds, Armfelts och Sjöbergs, hvilka alla tillhörde
Akademien från dess första tid? Eller ansågs M. af sin samtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
