Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marklin, Gabriel - 1. Martin, Elias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
Martin, Elias.
Skrifter: J. C. W. Illigers försök till cn Terminologi för
Dinr-och Växtriket, öfversatt ocli tillökt. Ups. 1818. 8:0. —
Cata-logus Disputionum in Aeademiis 8candinaviæ et Finlandiæ
Lide-niaiius eoiitinuatus. Seet. I—III. Ib. 1820. — Ad Cataloguin Äc.
Lidén i a nu ni supplementa. Ib. e. a. 8:0. — Recensioner i Svensk
Litt. Tidn. och i Litt. Fören. Tidning.
MARTIN ELIAS. — MARTIN JOHAN FREDRIK,
i. MARTIN ELIAS.
Var född 1739 i Nora. Fadren, som var Snickarer
ville uppfostra honom i sitt yrke; men han öfvergaf detta
handtverk och begaf sig till Stockholm i målare-lära. Då
Fältmarskalken August Ehreusvärd engång der utsåg
allehanda arbetare, som han behöfde till anläggningen af
Sveaborgs fästning, befann sig äfven M. bland deras antal, som
ban dit öfverskickade. Snart upptäckte Grefven den unge
målarns höga anlag och uppmuntrade honom att utbyta den
grofva penseln mot ritstifLet. Innan kort hann M. deruti så
långt; att ban gaf undervisning i ritkonsten ej ellenast åt
flera af garuizonens officerare, utan äfven åt sin välgörares
son, den namnkunnige Carl Aug. Ehrensvärd. Innan ban
lemnade Sveaborg, ritade ban denna fästning under sin
byggnad, hvilken teckning sedermera blef graverad af hans
broder. Efter fortsatta framsteg på konstnärsbanan, företog M.
med egna hopsparda medel en resa till Paris, der han
uppehöll sig trenne år^ samt derefter till Rom. Han tog omkr.
I77G hemvägen genom England, men der blef lians talent;
så känd och värderad, att ban i detta land qvarstadnade i
lo år; blef ledamot äf Målareakademien och erhöll
uppdraget att måla Bodleyanska Bibliotlickct, hvars taflor Fiorillo
mycket lofordade och nämner honom cn af de utmärktaste
bland Englands Målare. Under denna period målade ban
förnämligast historiemålningar. Gustaf III henikallade honom
1791, hvarefter ban blef ledamot af Målare- och
Bildhuggare-Akademien y samt af Patriotiska Sällskapet. Sergell, med
hvilken ban förtroligt umgicks, Jiade utan tvifvel mycken
inflytelse på hans vidare konstnärs-utveckling. Han egnade
numera sig mest åt landskapsmålning, för hvilken genre ban
ock synes haft ännu större anlag än för historiemålningen
och blef en af Sveriges utmärktaste landskapsmålare. Han
graverade äfven åtskilliga mindre saker, hvaraf större delen
i punkt-manér, bland annat plauchcrna till Ehrengvürds Ita*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
