Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martini, Olaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Martini, Olaus.
49
ning, hvarvid texten var Davids lo3:dje psalm: "Si huru
godt- och ljufligit det är att bröder bo endrägteligcn
tillsammans/9 Ifrån Rectoratet upphöjdes 01. M. till
Årke-Biskops-värdigheten IGOl.
Olaus M. visade sig fullt värdig den upphöjda plats i
samhället, han så snart erhöll. Han var cn grundlärd man,
outtröttlig i sitt kall, from och saktmodig, men när det
behöfdes, allvarlig och orubblig. Konungens bekanta böjelse
för Calvinismen skulle naturligtvis åsamka ArkeBiskopen
mycket bekymmer, då ban på Dess bekostnad blifvit
uppfostrad, och således stod till Honom i mycken
tacksamhetsskuld. Hans embete ålade honom emellertid att icke tiga^
och ban trädde derföre i bestämd opposition mot Konungen.
Vid 100:2 års riksdag tvistades länge, då Dess
religions-försäkran skulle uppsättas^ om Augsburgiska bekännelsen
skulle deruti nämnas, hvilken Han lyckades att få utesluten,
men i stället åberopades Upsala Mötes beslut. Genom sitt
motstånd hade presterna så retat Konungen, att han enskildt
helsade dem, att de borde såsom Paulus både arbeta för
maten och ändå predika, men allravärst var han förtörnad
på ArkeBiskopen. Honom kallade han upp på slottet, och
efter en lång ordvexling om Micronius (en Calvinist, som
utgifvit några thesei*, men som blef vederlaggd), säges Kon.
utbrustit: "Om Du hade så mycket hår som Calvinisten,
skulle jag låta ro mig ut på sjön och hålla er båda i
lufven hakefter båten. När det då ginge som bäst, skulle jag
släppa er, så finge ni nog lära er att förlikas." Huru stor
aktning Carl emellertid hade för 01. M. bevises bäst deraf,
att då ban lät kasta Angermannus i fängelse, vexlade ban
stridskrifter med denne.
En af Hertigen utfärdad ordning för Gudstjensten inom
Dess hof utkom lGO^. Denna ogillades alldeles af
ArkeBiskopen i ett betänkande, och bland dess villfarelser
räknade äfven att kättare skola få christlig begrafning; hvarpå
Hertigen fann för godt att trycka sitt "rättmätiga svar och
förklaring." Vidare utgaf Han "Några synnerliga bevis ^
utdragne af de gamle kyrkones lärare, Luthers och
Melanchthons skrifter samt den H. Skrift om naturernes förening
i Ckristo", och straxt derpå en Cateches. ArkeBiskopen
svarade genast med en sLrift: "Bevis, att sententierne om
naturernes förening i Christo ingalunda stadfästa
Calvinister-nes mening." (Fullständiga titeln se bland skrifterna).
Ko-nungeu utgaf nu ett svar "allafrättsinnige Christna till ef-
RIOGR. LEX. IX. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
