Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moller, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
moll e r , Arvid. 125
Johan Fischers tillstyrkan, inrattade Lyceum Carolinum i
Dorpt. Der studerade han i o år med lika mycken ifver
som framgång de gamla språken, i synnerhet latin under
d. v. Hector M. Dau, söm sedan blef Elocju. & Poës.
Professor vid nämde Akademi. I detta Lyceum började
undervisningen kl. 7 om morgonen och fortsattes till kl. 11 och
på e. m. från kl. 1 till kl. 4, utan att dock Rector eller
Con-Rector, såsom i Sverige den tiden skedde, arbetade
sina vissa timmar i hvarje class, och voro fria de öfriga.
"Här intrycktes icke", säger M. sjelf, "lärdomen i piltarne
med hugg och slag eller besvärades de med mycken lärdom
utantill, som de i framtiden åter förglömma skulle, utan
bibragtes dem, hvad läras skulle genom uttydande,
förklarande och skälförande, fast det skedde med lärarnes myckna
besvär, men med lärjungarnes stora nytta." 1691 blef M.
Student vid den af Gustaf 11 Adolf, 4 månader före dess
död, inrättade, af Ryssarne under dess härjningar i Liffland
förstörda, och af Carl XI åter iordningställda Akademien i
Dorpt. Der studerade han med mycken flit humaniora och
mathematik och omfattades derföre med svnncrlig
tillgifvenhet af Math. Prof. Dimberg och Eloqu. *& Poës. Prof. O.
Hermelin. Denne sistnämde var en mycket lärd man, och
egde dessutom den lyckliga förmågan, att vinna
studenternas intresse för sin sak, så att alla med beundran lyssnade
till den lika lycklige öfversättaren som skicklige
efterhär-maren af Horatii Oder. Det är häraf förklarigt att M. med
den rigtning, som hans studier redan tagit, mrd förkärlek
skulle omfatta Romerska poesien. Hans poetiska sinne,
Ryssarnes och Polackarnes omenskiiga och canuibaliska
härjningar*), kärleken till fosterlandets och Sveriges Konungar,
gåfvo rika ämnen för hans lara. Redan helt ung hade ban
så språket i sin makt, att han nästan med lika lätthet rörde
sig i hvilken som helst af de mångskiftande romerska
versformerna, "utan att fela hvarken mot språkets reglor eller
dess anda." Samma år som han blifvit student skref han:
Epithapbium senis, som begynner:
Jam milli ]argos laticcs ministra,
Musa, cjuæ doctos fluvios honoras,
Quo mei possint oculi madere
Rore perenni.
M:s kärlek för sin lärare Prof. Hermelin var sä stor,
att då denne flyttades till Juridiska professionen, drogs äf-
*) Vide Theatrum Europæum p. 982.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
