Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moller, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
Möller, Ai*vid.
ven lärjungens Låg åt detta studium. Med den vettgirighet
och ihärdighet, soui voro honom egna, gjorde han äfven häri,
inom kort, så vackra framsteg, att han af Magistraten i
Narva 1694 kallades till Advocatus Fisci, men undanbad
sig detta förtroende. Förmånligt känd af 2 orationer, den
ena ur minnet reciterad, och en disp. "de Astrologia
Judi-ciaria’% begagnades han af Proff. såsom ett slags privatdocent
i Juridik, Latin och Mathematik. När, kort derefter,
Rektoratet i förut nämnda Lyceum blifvit ledigt och
Consisto-riuui delat sina röster mellan en Svensk och en Tysk
Magister, samt hänskjutit målet till Academie Canzleren Gr.
Dahlberg, blef den 23-åriga M. dertill utnämd. Der fanns
en enväldsmakt både på thronen och på Canzlers-stolen
den tiden; men när Minerva fick kufva Mars, när visheten
och rättrådigheten i de aldraflcsta fallen dicterade besluten,
mot hvilkas verkställande inga hinder eller invändningar borde
eller finge göras, så älska vi både Carl XI:s tillgöranden
såsom Kung och Erie Dahlbergs såsom Canzler. öfver den
"glorvördige" Konungen, höll M., på Rectoris Magnifici
anmodan, dagen före begrafningen d. 2£> Nov. en parentation
på latinsk vers, hvilken först 40 år derefter (1737) från
trycket utkom.
M:s verksamhet inskränkte sig icke blott till skolan:
ban meddelade äfven undervisning åt den Akademiska
ungdomen. Att hans lärjungar i Lyceum dervid icke
försummades visas deraf, att 4 af dem, i slutet af 1099, höllo
orationer öfver Påfven och hans förtjenster om tyranni,
girighet och gudlöshet, sin lärare till stor heder, och
Livländska HofRättens ledamöter till ogemen gamman. När
Akademien i Dorpt 1699, i anseende till stadens dåliga
befästning och öppna läge för fiendens infall, blifvit flyttad till
Pernau, uttryckte M. sin sorg, ej mindre häröfver, än
öfver förlusten af vördade lärare och bepröfvade vänner i ett
vackert latinskt qväde.
Ryssarne och Polackarne hade emellertid under
vänskapens larv i tysthet berett sig alt anfalla "det unga
lejonet i norden", i hemlighet understödda af adeln i Lillland,
som ej kunde glömma den hårdhet, som Carl XI mot dem
hade visat; ty då den store Rikshushållaren lät Reductionen
öfvergå detta olyckliga land, gick han med sina anspråk
tillbaka ända till Härmästarnes tid, och lemnade
understundom icke ens ersättning för de på egcndomarne gjorda
förbättringarne. Det vore dock obilligt att gifva Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
