- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / 9. Maclean-Nolcken /
177

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munck af Rosenschöld, David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Munck af Rosensciiöld, David.

177

Forskaren, redan efter ett par nummer. Hvad som mest
spriddes ock lästes var hans danska öfversättning af
Tegnérs tal vid Svenska Kronprinsens förmälning 1823 med
dedicationer på dansk vers till Danmarks Konung och
Sveriges Kronprins, jemte åtskilliga motanmärkningar, särdeles
riktade mot talarens liberalare principer. R. skref annars
mest som tidnings-insändare och man kan icke neka, att
hvar punkt för sig skulle i godt sammanhang, betingad t af
en sund logik, försvara sin plats bos mången utmärkt
fcuille-tonist till och med bland de parisiske, hvilka aktas högst
af sin publik; men Ödet ville att meningarna här ofta stodo
något främmande för hvarandra och att öfvergångarna
stundom voro halsbrytande. När dertill kom, att personliga
förhållanden ofta ej blott bestämde tonen, utan ock fingo
bestå en stor "del af materialet, dervid Munckiska slägtens
inre strider voro ett aldrig saknadt inslag, så kunde ej
undvikas, att bela författare-maneret föll i det löjliga, som
eggade till parodier. Den nyttan torde ban dock med sina
"Qvistofta-artiklar" gjort, att ban varnat för efterföljd af
det i vår tid ^ just sällsporda fel, som Romaren kallade:
indulgere ingenio. Hela Sverige vet, att hans röst, näst
Mars’ i Iliaden, var den starkaste vi känna *). Ännu vid
Jubelfesten 1830 öfverröstade ban orgelverket i Lund, så
att de fleste måste se upp ur sina psalmböcker för att söka
hvarifrån den väldiga stämman kom. Han ansåg den likväl
icke gifven sig, för att bli sångare, utan General. Det var
en fix idé hos honom att han dertill var skapad och af det
myckna, hvari ban hade kunskaper, torde knappt något
varit, som ban uthålligare studerat än krigshistorien ur
strategisk synpunkt. Han hade uppvuxit nnder Franska
revolutionen; såsom Biskopsson sjelfskrifven general för alla
stadens gossar, valde ban sig sjelf Bonapartes namn och
utdelade de Öfrige hjeltenamnen inom sitt skägglösa regimente,
hvilket ban exercerade med en slags talang. I sitt
Qvis-tofta, med en atlas framför sig, upptogs ban under
krigstiden till största delen af dagen med alt bestämma
krigsplan åt hvarje fältherre och det nu lefvande, tidningsläsan-

*) En mörk natt skulle Dr R. fara öfver Lyddeköpinge
färjeställe, men pramkarlen koiuo ej ut. Då ropade Dav. R. pramkarl,
men ingen pramkarl kom. Åter ropades och dervid lät R.
bokstafven R i pramkarl rulla som en åska genom luften, då pramkarlen kom
ut hufvudyr och förskräckt, tänkande att åskan gick. (Enligt den
tio gånger i tryck af U. upprepade anekdoten}.

BIOGR. L EX. IX. 12.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:28:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/9/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free