Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månsson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M.Insson, Nils.
203
sig till Riksdagsmannen vid Norrköpings Riksdag, för att
öfverlägga i det vigtiga ämnet. Alla syntes med den gamle
Riksdagsmannen anse äran vid detta tillfälle vådlig, men de
beslöto att följa det råd förra Riksdagsmannen gaf dem,
och vid valet hände sig det egna, att en person fått
enhällig kallelse, hvars namn blott en af electorerna förut lär
hört nämnas — N. M. i Sinberup, af Ostraby socken *).
Man kommer till den unge bonden med Riksdagsfullmakten,
han tror ett misstag vara skedt af budbäraren, men upplyst
om sannfärdigheten af sitt val, genomskakas han af en stark
rörelse och utbrister i en häftig gråt. Det första
riksdagsdokument han underskref blef "Svea Rikes Ständers
Förening och Valakt angående den högborne Furstes Prins
Johan Daptist Julii af Ponte Corvo utkörande till Svea Rikes
Kronprins och Efterträdare på den Kongl. Svenska thronen."
Och sedan fortfor N. M. i % sekel, att vid alla riksdagar
vara ombud för Färs och Frosta härader.
Han hade fått en ringa undervisning af en kringgående
skolmästare, som påstod att: "miskundelig Gud, låt nådens
sol upprinna, att med dess ljus må allsköns syndsens nöd
försvinna" m. m. borde läsas........må syndsens snö
m. m. försökande bevisa sin lärling, huru snö men icke
nöd kan försvinna genom solens uppgående och inverkan.
Han hade såsom fattig tidigt gifvit sig ut i tjenst och fått
en husbonde i 1800 års Riksdagsman, den nyss aflcdne Olof
Andersson i Sjököp. Der hade ban lärt skrifva och känna
allt hvad hans husbonde kände, både såsom bonde och
riksdagsman, och derunder blifvit af denne känd och sedan på
grund deraf af honom föreslagen till efterträdare.
Det som mest utmärkte N. M. var hans talarekonst.
Denna var lika visst en naturgåfva, som Horners och
Os-sians skaldekonst, och fast ban alltid kommer att få ett
namn bland Sveriges talare, dog ban säkert utan kunskap
om att ha öfvat en konst eller ha sett någon bok,
hvarefter denna konst skulle inläras. Han var improvisatör och
improvisatorer äro ett eget slägte, antingen de sjunga med
Bellman eller tala med Nils Månsson. Man märker att
tankarna hos N. M. "födde orden på hans läppar", derföre
passade de för hvarandra, som blomkalken och blomman. Han
*) Genom sitt giftermål med Ingår Olsdotter hade N. M. der
iatt en liten hemmansdel, den ban sedan sålde och liöpte Skumparp
i Frenninge socken. Starrarp, Sniberup och Skumparp ligga alla
intill hvarandra, det första och sista i Frenninge, det medlersta i
Ustraby socken (Westerstads pastorat}.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
