Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månsson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
M i N 6 S O N, Nils.
kringskuren"; med ett ord, det skulle vara N. M., som
hade sagt det, för att förslaget ens skulle kunna talas.
Förgäfves arbetade ban att i Skåne kunna draga 5000 tunnor
Kloekare-helgonskuld in i folkskolans tjenst; derpå lyssnade
ej ens riksdagen. En skola i bans egen socken blef möjlig
först genom ett sammanskott i Stockholm, som hann till
245 Rdr B:co, sedan han öfverst på listan tecknat sig
för 66: 52. (Men till en middag tecknade sig i samma
stad på några timmar 200 personer à 8 Rdr B:co). Efter
hans död uttogo Starrarps Byamän skoleplats på det ställe,
der N. M. var född. 31en alltmera ser man hans och med
honom liktänkande personers verksamhet bära frukt. N. 3I:s
skola i Frenninge följdes af flera och bättre fonderade
skolor i sin ort och Kongl. Stadgan rörande
Folkundervisningen af den 18 Juli 1842 torde ej vara utan allt samband
med N. M:s riksdagsmannaverksamhet under % århundrade.
Som Riksdagsman hörde ban till den moderata
oppositionen, d. v. s. den, som heldre var stark i sak än i ord,
som ej var mindre tillgifven sin Konung derföre, att den
tänkte i mycket olika ined sin styrelse, och som älskade
sitt fädernesland utan att vilja tillerkänna sig denna
egenskap uteslutande. Han sträfvade att aflyfta jordegaren
tillfälligt pålagda bördor, hvilka, sedan ändamålet var vunnet,
kommit att qvarstå och nu bidrogo att hålla allmogen i en
för förkofran likgiltig sinnesstämning och oförmåga att odla
sig sjelf, hvaraf bonden också tillbakahölls från att på ett
förnuftigare vis odla sin jord och derigenom kunna känna
skattebördan allt lättare. För att emellertid möjliggöra
jordens vidsträcktare uppodling och för att skaffa äfven den
fattige tillfälle till en sjelfsländigare ställning, nitälskade
ban ihärdigt för hemmansklyfning och hade ändtligen den
glädjen att se den Kongl. Förordningen af d. 19 Dec. 1827
i ämnet utkomma. Alla de både skäliga och oskäliga
klander, som regnade ner öfver densamma, mötte N. M. med
segrande försvar, och, då intet annat antogs, frågade han
gemenligen: "kunnen J då hindra dem att vara till på
jorden, som J förhindren att ärligen skaffa sig sitt hem på
densamma?" en enfaldig fråga, för hvilken
hemmansklyf-ningsfiendernas försvarsmurar alltid skola ramla. Och när
detta konstverk icke mera skymmer det verkliga i hela
frågan, skall en hvar inse alt de farlige äro mera farliga på
landsvägen än på sin l/m eller sina 4 tunnland på
fålads-marken. I det Sniberup, dit N. M. ingifte sig och först
blef bonde, har bland flera andra dylika, en àbo på Vsii
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
