Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månsson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M.Insson, Nils. 203
på det, att om den rike och mäktige förtryckte den ringe
och fattige, denne skulle i ett sådant blad, utan att
redaktören behöfde frukta indragningsmaktens censur före
utgifningen, kunna väcka allmänna uppmärksamheten på sitt
lidande och lättare kunna få en försvarare att offentligt
framträda, när denne hörde många rättsinniga mana sig dertill,
hvilka blifvit bekanta på en offentlig väg med saken, än om
han med lyktan i hand skulle löpa omkring för att söka en
ärlig advokat. Vid försvaret androgs dock ej detta, som
kunnat stöta såsom ett klander, en misstanka. I stället
anfördes något, som han hoppades skulle bättre fördragas
äfven af de ömtåligaste öron och hvaraf sjelfva inventionen
är ett utmärkt snilledrag. Tidningarne, börjar ban, äro
både nyttiga och nödiga; Svenskarne hade dem att tacka
för mycket godt, det var de, som först väckte vår
uppmärksamhet på den store Konung vi nu ega, älska och
vörda, så att vi stodo i sjelfva verket hos dem i
förbindelse för det lyckliga thronföljarevalet. Borde det då bero
af en Hof-Canzlers godtycke att tillstoppa denna
kunskapskälla? o. d. Som talare blef ban utmärkt just genom sin
brist på den då rådande parlamentariska vältaligheten. Man
hade blifvit så mätt på den ljudande malmen i oppositionens
och den klingande bjellran i ministerialismens rethorik, med
echo ur Argus och Granskaren, att man verkligen behöfde
"hvila sig vid denna källa", den rena naturliga, hvars åder
hade alltid samma temperatur eller den naturliga
talarekonsten. N. M:s talarekonst förhåller sig också till den
phras-rika eloquencen omkring honom, som Pehr Hörbergs
målarekonst till sin tids rigtning till onatur, under namn af
konstnärlighet.
Nitälskan för folkskolan har näst talets gåfva
gjort N. M. namnkunnig. Han arbetade för densamma som
oppositionsman på riksdagarna och mot en compakt
opposition vid socknestämman. På det sednare stället var han
svagast. Mången af inskränkt blick, men varm fromhet,
tänkte: "man blir icke salig för det att man kan läsa och
skrifva", och lade sig derföre emot honom. Halfbildningens
representanter fruktade uppror, om bonden kunde mer än
de. De rikare bönderna fruktade att ej få drängar och
tor-pare, om desse kunde köpa en bok och hellre förnöja sig
med läsning deri än uträtta grofva sysslor, och torparne
ocb drängarne fruktade, desse utan tvifvel med största foget
och minsta skrymteriet vid föregifvande^ att bli än mera
"plågade med hufvudbry och deras tid för nöjea alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
