Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månsson, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M.Insson, Nils.
203
svara, syntes ban mycket medtagen, men talade med sin gamla
lätthet, men liksom lärdare, enligt en närvarandes
anteckning, som må anföras: "jag har aldrig sökt bifall hvarken
af Regering eller Folk; men finner jag det på den väg der
jag sökt sanningen och rättvisan, der jag sökt allmänt väl
såsom summan af det enskilda, så gläder det mig, jag
nekar det icke; väl har jag menat både den del af folket
som arbetar och den del af folket, som skall se på och
leda arbetet. Man bör som folkets ombud se till, att
ingens rätt lider, huru den enes fördel än kan stå gent emot
den andres, och mest måste man vaka, att ej Styrelsens
och de Styrdas rätt förtränges af förespeglade fördelar på
hvarandras bekostnad, men allt detta är ej lätt. Jag har
sökt att afböja missnöjet dem emellan genom att afböja
skälen till missnöje å ömse sidor. Jag kan ofta ha
misstagit mig, men då låg bristen i min insigt; jag hoppas likväl
att misstagen ej kunnat vara stora, när jag ser så mycken
kärlek lios mina medborgare", hvarvid tårarna frambröto så
ymnigt, att han måste sluta. Hans känslighet hade nu mer
blifvit så stor, att den var honom till hinder.
Som yngling läste ban engång i sin kateches: "som mig
förtappade och fördömda menniska", hvarvid en så underlig
rörelse genomgick bela hans varelse, att han med all sin
makt öfver språket erkände, att den ej kunde beskrifvas
eller af något närvarande eller förflutet i hans egen lefnad
förklaras. Från den tiden blef han en längre tid sjelf
något annat än förr och allting framstod för honom i ett
annat ljus. Han afsöndrade sig nu en tid från sina likars
umgänge då ban hade ledighet från arbetet, läste än i Bibeln
och än i sitt hjerta, och "fann att de skrifterna ej stämde
öfverens, åtminstone ej mer än ett original och en mycket
felaktig afskrift." Huru de der felaktigheterna skulle rättas,
utgjorde haus stora bekymmer då ban smugit sig ut under
ett träd om sommaren eller i ett herbergsbus om vintern.
Tårar hade ban till öfverflöd, men tårarna blötte ej ut det
felaktiga, ’ej heller var det godt att få några goda
gerningar att fästa ofvanpå det i afskriften så orätta; också gret
ban mycket derföre, att ban var så fattig, alt ban snarare
behöfde att atidra gjorde honom godt, än att ban kunde
göra andra, och likväl ville ban både sjelf komma till
himmelen och att de aldrafattigaste kunde få följa med, om de
ock kunde vara sin nästa blott till tunga och besvär, om
de ock, spm krymplingar i fattigstugau, måste lyftas af
dem, hvars fattigandel de förminskade och alls intet annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
