Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - a. Tuna-grenen - 2. Mörner, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M ö h n b b , Carl.
sso
anbefalt*! mig först att uppbära alla do pengar, som skulle
föras till ränteriet, gaf mig dertill ett eget rum pä slottet
med 10 tjenare och eu skrifvare, samt förböd mig att
omtala för någon menniska hvad hans intention var; höll också
många gånger, i det rum, som han åt mig upplåtit,
hemliga rådplägningar om sin tyska resa, och tracterade i min
Därvaro sina hemliga angelägenheter, hvarvid ban jemväl
esomoftast rådde mig ott för all del vara tystlåten: han
ville göra mig till en stor man, så framt jag bara lät bli
att gifta mig; ty sedan, sade han, kan jag icke mera lita
på dig. Sålunda hyste den Salige Herren hela vintern
igenom det största förtroende till mig, hvilket många ännu väl
lära minnas; sä att det till och med började att förtryta
Riksråderna och jag sjelf begynte att blifva ängslig
deröfver och mången gäng önskade att den gunst, hvari jag stod
hos Hans M:jt, mätte vara mindre utmärkt, men mera
varaktig. Kom ock sluteligen så låugt att Han ville hafva mig
(ill sin hemliga kämmerer, hvilket embete skulle hafva varit
mig omöjligt att utföra på det sätt, som Han helst
åstun-dat; hvarföre jag ock använde alla medel, när resan till
Tyskland om våren gick för sig, för att med heder komma
derifrån, och tänkte dervid många gånger på Ovidii
Naso-uis vers:
fjsibus edocto »1 quidquam crodis aniico,
Vive tibi et longe nomina magua fuge.
Vive tibi, quantuinque potes prielustria vita.
Kævum prælustri fulnien ab arce venit.
(Nam qnamquam soli possunt proilesse potent»*;
Non profit potius ai quis obesse potest,)
IJffugit bibernas demissa antenna procellat,
Lataque pius purvi» vela tinioiis habent.
Crede milli: bene qui latuit, bene vixit, et infra
Fortunam debet quieque manere euam.
Sökte derföre, som sagdt är, det mesta jag kunde att
undslippa denna post, hvilket ock omsider lyckades mig genom
dåvarande kammererarns Tönnies Langsmans åtgärd, hvilken
fruktade, att jag med tiden kunde uttränga bonom;
hvarigenom jag således med ära kom ifrån denna sak, men
derigenom ådrog mig konungens onåd, så att han cn hel
månad icke ville tala till mig ett enda ord. Detta gick mig,
vet Gud, nära till hjertat, hvarföre jag i Octobris månad
år 1630 utanför Stettin genom Herr Johan Baner låt
tillsäga konungen och gifva honom till att förstå, att jag var
så villiK som skyldig, att tjena konungen med gods och
blod och gerna skulle vilja åtaga mig att traetem kammor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
