Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Morlanda-grenen - 6. Mörner, Carl Stellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
Mörner, Carl Stellan.
den gjorde minsta steg att återfå sin maka, kan straxt skulle
ltli mördad och hans gård bränd, hotelser dem bonden
vis-ste, att han både kunde och ville hålla, helst en dylik
herre kunde låta de största missdådare rymma, hvilka sutto
i häkte, mot vilkor att de fyllde gifna uppdrag och i slik
händelse icke vidare skulle efterspanas. Bonden teg ock en
tid, men då hjertat sved för mycket vaknade minnet af en
urgammal svensk föreställning, att här skulle finnas i landet
en konung, som var mäktigare än kronans fogde, och som
ville allt som var rätt och godt. Som han kände domarens
actier i det folkförtryck, som fogde och länsman utöfvade,
emotsåg han ingen rättvisa i sin ort. En fattig Adjunct
skref i hemlighet en species facti, bevittnad i lika hemlighet
af de vittnen som kunde anskaffas, hvarefter ban försvann.
Fogden fruktade likväl att han begifvit sig till Stockholm
och vände sig till någon det dä regerande partiets utliggare
derstädes med löfte om sina bona oflicia vid nästa
riksdags-mannaval, sättande ett pris på Småländningens hufvud. Han
anade detta och det var nu en tid, då pä en röst mer
eller mindre, ett regerande Råd kunde afdankas eller
bibehållas och derpå hero hvilketdera af tvenne motsatta
systemer skulle antagas i Riksstyrelsen och derigenom kanhända
en skakning kännas i sjelfva den Europeiska jemnvigten.
E-mellertid förstod Småländningen, om ej detta, åtminstone
att ej straxt ge sig tillkänna i Stockholm, utan ansökte en
anspråkslös vedbäraretjenst i Drottningens kök, der han
hoppades genom trohet och flit i sitt kall vinna ynnest hus
kockarna, hvilka ban förmodade sedan kunna recommcndera
honom till nåden att, om Drottningen, såsom ban sett de
förnäma matmödrarne i Småland göra, sjelf nedsteg i sitt
kök, få till henne framlemna sina papper, hvilka han alltid
bar i sin bröstficka. Men än ett år fick ban tåligt bida
detta ögonblick, och synes emellertid Gustaf III ha
uppstigit på thronen, emedan traditionen föreställer Drottningen
såsom ung. Slutligen inföll det lyckliga ögonblicket, då
Drottningen synes i sitt kök och Småländningen vid sin
vedskrubb gör ett knäfall och framhåller sina papper.
Drottningen emottog dessa, sedan hela kökstaten intygat mannens
långa och trägna mödor i H. Maj:ts tjenst, och blef skakad
vid deras genomläsning. Småländningen beder nu på det
ömmaste, att ingen mer än Konungen må få känna deras
innehåll, emedan, om rykte härom utkom förrän
konungamakten kunde skydda honom, han säkerligen snart vore
mördad. Drottningen beslutar nu på slående fot en stor mid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
