Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - b. Morlanda-grenen - 9. Mörner, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
Mörker, Hjalmar.
när i vaggan, så inträffar det med honom. I hans lek med
ritpennan, såsom harn, låg redan ett afgjordt snille, och
hans första leckningsförsök säsom cadett väckte allinån
förvåning genom det naiva och charakteristiska i uppfattning och
framställning. Om lärare och konststudier var hos honom
egentligen aldrig fråga. Han uppfattade och återgaf
naturföremålen hastigt och troget, som en spegel. Dessa
föremål blefvo derföre vanligen hans närmaste omgifning, scener
ur folklifvet och fältlefnadcn. Konstens utöfning var hos
honom själsbehof, icke studium, ännu mindre arbete. Deraf
förklarades jemväl hans hela konstnärsbana, och hvarföre
ban, som, — derest han varit lifvad af en stark
konstnärsäregirighet, — skulle fördunklat sina flesta samtida,
inskränkte sig helst till en snillrik lek ined penna och pensel.
Denna lek var dock af den art, att den fästade allmän
uppmärksamhet i sjelfva den Romerska konstverlden, der M.
redan som dilettaut gjorde stort uppseende genom sin
Car-navale di Roma, hvilket arbete ban etsade i 20
folioplan-cher. Uppmanad af denna framgång, fattade ban penseln
och utförde flera oljefärgstaflor, för det mesta folkscener,
hvilka konstverk funno afnämare i England och Sverige.
Under sitt vistande i Neapel, 1827, utgaf ban neapolitanska
folkscener, som ännu utgöra förebilder till de flesta
sednare utkomna verk i denna väg. Ankommen till Paris
stadgade ban äfven der sitt konstnärs-rykte medelst i stentryck
utförda bilder ur folklifvet, som vunno allmänt bifall. Af
denna konstart, hvilken företrädesvis underhölls genom M:s
ovanliga lätthet för composition och teckning, lemnade han
äfven talrika prof under sitt vistande i Stockholm och
London, bland hvilka sednare en samling, kallad
Contra-st erna, äro de utmärktaste. I London och Paris
utbildade ban derjemte sin talang såsom Genremålare och utförde
flera taflor, hvilka pryda både iuhemska och utländska
konstsamlingar. Ehuru Gr. M., såsom nämndt är, af naturen icke
var arbetare, hafva fa producerat så mycket som han.
Antalet af hans handteckningar, dels färglagda, dels med
cra-yon, men i ännu större mängd med penna och bläck, är
snart sagdt oräkneligt. Ofta, då han besökte några
bekanta, lade man äfven ut, liksom i försåt, åt honom några
ark papper och en penna, och han hade knappt gått ett par
hvarf på golfvet, förrän han satte sig ned och började
teckna, allt under fortgående samtal, och innan man gifvit akt
derpå, hade hans rika inbillning skapat en hel verld af
bilder från alla land och tider, ömsom allvarliga, ömsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
