Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Messenius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
Messenius, Arnold Johan.
skiöld 1700—I70o*). Synnerligt afseende förtjenar M. Tid
behandlingen af fäderneslandets sednare öden samt uti tolfte
tornen, der han rättat sina misstag uti medeltidens historia,
hvilka visserligen ej äro fä, ehuru man tacksamt måste
erkänna det ljus, M. spridt öfver dessa ofta dunkla tider,
såsom den der med rätta kan helsas för den förste utgifvaren
af vår medeltids krönikor, och hvars lärdom för öfrigt ej
lemnat någon del af Svensk häfdeforskning orörd. När man
besinnar, huru litet före M:ii tid var vidgjordt i Svenska
historiens kritiska behandling, så kan man ej annat än
beundra hans omsorg och flit t. ex. uti hans Chronicon
Epi-scoporum Suec., der han hade få eller inga pålitliga
vägledare. Sjunde tornen af hans Scondia, skildrande
Liturgiska stridigheterna under Johan III, är ett mönster i sitt
slag och torde med mera skäl böra anses för M:ii bästa
arbete än hans Retorsio emot Petrus Parvus, åt hvilken skrift
Wallin, i disputationen de Sigtuna, lemnar detta loford.
Utom i nyssnämnda skrift har ban visat sin polemiska
styrka i dedicationcn till Theatr. Noh. Suec., der ban angriper
Tegel utan att nämna honom, och afslöjar hans plagiat, i
genealogiska tabellerna öfver Carl IX, från Rasmus
Ludvigssons samlingar. — Utländningar hafva hos 31. klandrat,
att han alltför sparsamt anförer sina källor. Men om man
läser och med det öfriga jemförer 15:de tornen, som
innehåller Censura Chronologiæ Scondianæ och är särdeles
vidlyftig, torde den anmärkta bristen blifva af mindre vigt.
Danskarna beskylla för plagiat och Gram kallar honom
Ilvit-feldii exscriptorem et interprelatorem malignum. 31. har väl
ofta följt Hvitfeld — en samvetsgrann forskare och för
Svenska historien särdeles lärorik — men citerar honom ock
på otaliga ställen. Orsaken dertill, att Hvitfeld i sin
Danska historia kunnat så rikt belysa den Svenska, angifves
uti Schefferi tractat de Insignibus S., der det ordas om de
historiska handlingar, som under unionstiden "per myriades"
fördes härifrån till Danmark, hvarvid tillägges: cum post
captivitatem Christierni II Dominus Archicancellarius
(Hvitfeld) in bane cbartaceam prædam incidisset, intelligeret
au-tem acta Sucthica præcipueque fidei in Daniam translata
*) I sitt nära 20-åriga fängelse skref BI. sin rikshistoria i 20
tomer — en för hvarje fängelseår. De 15 första samt den lJ5:e
tornen äro utgifna. Af de öfriga, som till en del ej voro fullbordade,
finnes ieke mera qvar än ett fragment: Theatrum nobilitatis Suecanae
renovatum. Fjortonde tornen — om de utländska Östgötarne —
torde till nigon del återfinnas uti anmärkningarne till Vita Tlieodorici.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
