Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Messenius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 Messenius, Jolian.
varande den enda sanna, samt den, utan hvilken ingen
menniska kan blifva salig. Jag tackar Gud, att han ryckt mig,
såsom ett far bland de nittionio, ur ödemarken till det
lefvande ordets källa och till den sanna tron; hvari jag vill
både lefva och dö. Jag förklarar ock hårmedelst, att, hvad
jag mot nämnde bekännelse talat, skrifvit och gjort, det
har alltsammans skett af nödtvång och skrymteri samt mot
min bättre öfvertygelse." Aren förut hade han i Gustaf I:s
och Carl IX:s historia yttrat sig fördelaktigt för Lutherska
bekännelsen. Svårt är att utleta orsaken till denna hastiga
omvändelse. Måhända står den i sammanhang med Gustaf
Adolfs just då inträffade död och med hoppet, alt Polska
Wasagrenen och papismen skulle åter råda i Sverige. Då
han förut med rikt smicker tillegnat Gustaf Adolf hvarje
bok, slår ban om genast efter dess död och kallar
Sigismund Sveriges värdigaste konung.
Sedan M. i flera bref talat om sitt färdiga arbete,
Scon-dia Illustra ta, skickades slutligen, under vistandet i Uleå,
Erie Schroderus till honom för att öfverse och afskrifva
arbetet, på det kännedom om dess värde måtte vinnas. Men
snart började M. misstänka, att regeringen sjelf ämnade
utgifva arbetet samt taga äran och lönen från författaren.
Såsom vilkor för fortsatt afskrifvande fordrade ban derföre
frihet för sin fängslade son och tillstånd för sig sjelf att
fritt resa efter behag. Förtretad öfver dessa anspråk
hotade regeringen att åter sända honom till Kajanehorg. Vid
samma tid afled M. i Uleå mot slutet af 1G5G, såsom de
fleste uppgifva, men i Stiernmans Bibi. Su.G. s. 129 står enl.
anteckning af Pastor på stället, d. 8 Febr. 1657 kl. 7 på
morgonen. Regeringen bjöd enkan 500 Rdr för arbetet;
men bon skyndade med detsamma ur riket och fordrade
sonens frihet för dess öfverlemnande, hvilket slutligen
beviljades. Verkets utgifvande fördröjdes nära 50 år, troligen
till följe af den öfverhandtagande Rudbeckjanismcn, hvilken
— ehuru den, såsom historisk doctrin betraktad, innebar
ett bestämdt tillbakaskridande från Messenii och Stiernhööks
ståndpunkt, — likväl snart till den grad blef officiel, att
en Dansk lärds utfall mod Olof Rudbeck upptogs af
Svenska hofvet. Axel Oxenstierna hade sett saken annorlunda
och lärer hafva ämnat uppdraga åt Grotius utgifvandet af
Scondia Illustrata. Men Olof Rudbeck, Atlanticans fader,
afstyrkte sedermera i embetsväg tryckningen, "emedan
Messenius i fäderneslandets historia kullstötte hvad man med så
mycket arbete uppfört." Ändtligen utgafs det onekligen
högst vigtiga arbetet, ehuru ej alldeles complctt, af Pering-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
