Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Messenius, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 Messenius, Jolian.
strålarna af en gryende dag. Hvad Hammarsköld beträffar,
så talar han vid ett tillfälle om "Vitterhetsidkares klara
besinning, att hvarje tid fordrar sin egen konstform och att
den icke kan lånas äfven från en redan öfvergången period
in i en ny, med olika anda och daning"; denna anmärkning
hade kunnat leda honom till ett mildare bedömmande af
Messenii nationella sträfvanden bredvid de följande
decenniernas imitation af antiken. Att M. var skald lärer
väl ingen neka, som läst hans helgonminnen och öfriga
latinska carmina. Redan 1601 gjorde han uppseende med ett
latinskt poem i Brunsbergska Collegiet. Men, såsom
Lén-ström anmärker i sin disputation om Stjernhjelm, "bär
Sveriges konstpoesi på latin ofta spår af verklig inspiration,
då den inhemska, om den äfven öfvades af samma män som
voro stora latinska skalder, genom språkets råhet
mer-ändels förolyckades." Må derföre M:ii dramer röna någon
skonsamhet af kritiken, helst de äfven voro förstlingar af,
en ung professor, hvars tid var tagen i anspråk för trägna
och ganska heterogena sysselsättningar, och dessa komedier
tillika på sätt och vis voro ex officio författade för
studenternas öfning uti dramatisk action, alldenstund bristen på
för ändamålet passande skådespel visserligen icke kunde
annat än vara i högsta måtto kännbar *). Särskildt förtjenar
anmärkas, att M. redan på sin tid hade ämnat samla
Sveriges folkvisor, hvilket företag sedan uteblef ända till våra
dagar. Uti företalet till tragedien Svanhvita säger han sig
hafva påtänkt en samling af "the äldste och skönaste
Sveriges Rikes Kämpa visor, af hvilka Svenske Chrönikan
utdragen är", hvarmed M. icke synes hafva kunnat mena något
annat, än hvad vi förstå med Kämpa- och Riddarvisor, så
vida de hafva historisk grund. Troligen ansåg ban de flesta
af våra gamla romanser för sådana: sträng urskillning af
hvad som tillhörde häfderna eller dikten, hade ej varit att
vänta. Emellertid är det högst sannolikt, att M. haft
tillgång till många visor, som nu äro förlorade, och att
åtskilliga af dem ej saknat historiskt värde.
Såsom ett bevis på M:ii mångsidiga verksamhet kan
nämnas, att på Skokloster finnes af honom i handskrift ett
"Compend. Logicæ peripatel. in priv. Colleg. Ups. 1615."
*) Rydqvist liar nu upplyst, att Rondelitii Judas Rcdivivtis ej
uppfördes 1Ö94, såsom Hammarsköld uppgifver, utan skrefs först
1614, således till tiden efter Messenii dramer. — Enligt
Hammarsköld äro Messenii dramer indelade i ö acter. Så är likväl
förhållandet blott uied Disa; Signild och Rlanca hafva 6, och Svanhvita
7 acter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
