Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg - Messenius, Arnold
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
Messenius, Arnold.
Södermanland, mon sjuknade och blef herbergerad hos
kyrkoherden Christopher i Fors, hvilken året förut vid
riksdagen gjort sig känd för en häftig opposition. Under
tillfrisknandet fattade M. liflig kärlek för den unga dottren i
huset och ämnade fria; men hvarken hon eller fadren
visade benägenhet. Öfverspända bref till den älskade röjde
emellertid, att han ej vanslägtades från Messeniernas
eldfängda sinnesart.
Redan 1651 yttrade Drottningen en allvarligare
föresats att nedlägga regeringen, hvilket gaf de många
missnöjda hopp om en ny sakernas ställning. Desto mera
stegrades deras otålsamhet, då denna afsigt blef om intet.
Hätskheten vände sig företrädesvis mot de rådsherrar, som
öfvertalat Drottningen att afstå från den tillämnade
abdica-tionen. Detta hade skett, mente man, endast på det adeln
skulle så mycket säkrare under en sorglös qvinnas spira
kunna tillskansa sig öfvermakten. Messenius, fadren,
fiendtlig mot hela det rådande systemet, sparade ej på ord och
och eggelser. Han anmälde sjukdomsförfall vid trohetsedens
afläggande efter kröningen 1650. Sommaren 1651 kom
sö-nen hem. Han var lifligt intagen för Carl Gustaf och hade
på Fors blifvit uppretad mot så väl Drottningen som adeln.
Fadren nedstämde ej hans bitterhet. Slutligen började
ynglingen grubbla öfver fäderneslandets ställning och hans
tankar leddes snart in på ultima ratio — uppror och
Drottningens afsättande. Han vände sig till Carl Gustaf med en
rimmad skrift, för att underrätta prinsen om hans egen och
fäderneslandets fara, samt uppmanade till bådas räddning.
Några ause fadren delaktig i denna skrifvelse; men detta
synes hardt nära omöjligt, om man tager i betraktande de
nära löjligheten gränsande öfverdrifter och oefterrättligheter,
som inströs bland några grundade anklagelser.
1 okunnighet om rätta utanskriften vidtalade M. en
cancelliskrifvaro att adressera brefvet till prinsen, hvilket
sedan försågs med ett annat omslag och ställdes till en
borgare i Kalmar, hvilken framlemnade det. Prinsen uppvisade
det för sin förtrogne, Öfverste Wurtz, som genast
misstänkte den äldre M._„ hvilken, liksom för att känna sig före,
några gånger med Öfversten fört samtal af dylikt innehåll.
Man erhöll snart anledningar, att brefvet ursprungligen
kommit från cancelliet i Stockholm. Prinsen beslöt, att om allt
underrätta Drottningen. Förut tog sig likväl Wurtz
anledning att till M. skrifva ett bref, hvari han berättade om
den insända skriften och prinsens afsigt att sända den till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
