Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 8. Essen såsom Högste Befälhafvaren, under Generalissimus Kronprinsen, öfver Svenska observationsarmeen mot Norge 1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<197
samt förena sig med de öfrige kanonsluparne och deröfver
taga befäl. Danskarne hade, efter Pukes afresa från Malmö,
krånglat i Sundet. Bland annat hade 12 Danska slupar
en mörk afton utkommit till Hemmema och sändt en
par-lamentaire till Major Martin med begäran att ett Svenskt
skepp, som låg på Helsingborgs redd, skulle klarera
Sundska tullen. Då detta nekades, förklarade Dansken, att han
skulle taga det med våld. Natten var mörk, så att Martin
ej kunde beskjuta Danska kanonsluparne. Inseende att
Dansken kunde hålla hvad han hotat, lät han derföre
skepparen afgå till Helsingör att klarera. Detta och mer sådant
hade varit ogjordt, om mina på Kronprinsens grundade
ordres att sända convoyerna genom Bält ej af Konungen
"desapproberats." Emellertid sändes nu Brandt till Essens
disposition, i fall der uppe krångel skulle uppstå. Den 5
Oct. i Helsingborg hade Puke af Dagl. Allehanda inhemtat,
att Konungen förklarat Danmark krig och frågade E. hvilka
skepp han önskade upp till Götheborg. Priser voro tagna.
Vid denna tid skref B. v. Platen från Halnatorp (d.
29 Sept 1813): "Jag kan ej tillfyllest tacka för den godhet
E. E. visar mig med underrättelsers öfversändande i en
tidpunkt, som kan ej vara annat än högst intressant för
hvem som aldrig så litet känner för sitt fädernesland. För
min del påtränger åtankan af denna tiden 1809 framför
andra sig; sönderbrutne, svage, tillbakaslagne på det aldra
skamligaste vis från vårt sista tillbud i bottenviken, en
förstörd armée, af sjukdomar förtärd-, utan utsigt för dess
recrütering eller förstärkning, öfverlemnade af den vi
ansågo som vårt sista hopp och nu ej ens viljande fälla ett
förord för att bibehålla oss en liten ö; utan visshet för
thronföljden! Hvem hade utan galenskap kunnat förmoda,
mindre framställa möjligheten, att inom 4 år skulle
Svenska härar, i hjertat af Tyskland, i samband och i bredd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
