Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förklaring rörande p. 258 från början till 259 r. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förklaring rörande fi. 25$ från början till
259 r. 19.
Al fruktan att blifva missförstådd af någon, som läser
snabbare än han tänker, för del soni här i patriotisk välmening yttrats,
ber förf. att lä förklara sina oförgripliga, om också obegripna ord.
Han anhåller om uppmärksamhet derpå, att han ej klagar
öfver något annat hos de nu lei vande bröderna Westanfjells, än det
han kallar s j e 1 f s t ä n d i g h e t s g r u m m e 1, hvilket
förutsätter ett tillvarande sjelfständighetsnit, hvilket han ej beklagar.
".Ylet-krokarne," som deri kunna kastas, tillerkänner lianen
uteslutande Rysk nationalitet. Att Ryssen, som hör knorrandet, som märker
""’hettan Westanfjells" och "kylan östanfjells," kan anse lättare, att
skaffa sig hamnar att belästa, som alse Muskovitiens nya fiender,
Vestmakterna, (då deremot Finska Vikens hamnbefästmngar etter—
sträfvats med hänsyn till Ryssens gamle tieiide Svensken;) —
således hamnar i Vesterhafvet, sammanbundna med Hvita
hafvet, hvilket alltid måste bli en Rysk insjö, det är ju lör ett barn
uppenbart och lätt begripligt, utan att man behöfver förutsätta r
y-ska sympathier, vare sig vestan-eller östanljells? Förf.
erkänner uppriktigt, alt han minst antager möjligheten af dylikas
alstring vestan om Ijellarne Men han har ej sett, att Ryssland
kräfver sympathier hos ett lands befolkning, hvars
vatten eller land kunna öka Rysslands makt, innan Ryssland sträfvar
att lägga både iolk och land under sig ; men han har sett, huru
slugt Ryssen förstod att begagna sig af det Finska
sjelfständighet s gr u m I e t, som redan på 4740-talet hedrades med
Ryska metkrokar, och skulle vara blind, om han ej kunde inse
samma följder af samma förhållande ett århundrade sednare. Och om
sjelfva förlusten i Svarta hafvet måste nödga Ryssen att söka
ersättning i Vesterhafvet, ho undrar, om kloka sam’i da nu
bäfva för allt, som kan— älven utan minsta medvetande hos de
verkande — gagna planen att innesluta Sverige mellan Finlands och
t. o. m. endast öfra Norges hamnar, skyddade af Ryska
befästningar, det må under en sekular-conjunctur i Europa blifva
huru dyrt som helst, att söka förekomma den nämnde
olyckan? Ho vill föraktas af sina etterkommande?
Och lättare skall ju detta förekommande blifva, under
enighet i den civiliserade Norden, än under splittring.
Och derför är ett ogillande uttaladt mot allt, som beredt
denna splittring å ena sidan eller andra, ej ens fördoldt, att det ock
gäller försöket att förmå Norrmännen att finna en Novemberdag
mera passande till en folkfest än en Majdag. Att Norrmännen
behållit den sjelfständighet, de lagligen vunnit — hvilket fritt folk
kan klandra dem derför? Att de begagnat denna till sin förkofran,
blir deras ära. Har det stundom skett på ett starkare folks
bekostnad, det må det folket skylla sig sjelft för. Men "klarseende
Norrmän" böra inpregla i de närsynta, att när i mer än 40 år detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
