- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Första delen /
XLVIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


ett annat håll. Då Danska rådet och K. Hakon under
sommaren 1369 öppnade underhandlingar med
Hanseaterna, synes ej blott hertig Albrekt, utan ock de öfriga
furstarne hafva varit overksamma, och freden afslöts utan
afseende på dem och de stora fordringar de vid krigets
början uppställt. Så behöllo de Wendiska städerna för
en tid af 15 år alla de Skånska fästena vid Sundet,
jemte största delen af kronans inkomster af åtta
tillstötande härader, till betäckandet af sina omkostnader i
detta och det föregående kriget, och dessutom, såsom det
hette till säkerhet för fredsvilkoren uppfyllande,
Warbergs slott.

Att K. Albrekt enligt förbundstraktaten hade
anspråk på allt detta, kom dervid knappt i fråga, och det
kunde, med afseende på den jemförelsevis ringa
verksamhet han utvecklat under kriget, vara nog att han fått
igen de delar af Småland, som Waldemar nyss förut
hade eröfrat. Gotland med Wisby, förblef, oaktadt
Hanseaternas anmaning till Wisby att underkasta sig sin
forna öfverhet [1], fortfarande under Danmark [2].

K. Hakon hade redan förut afslutit ett stillestånd
med Hanseaterna och dervid funnit sig nödgad att
bekräfta deras privilegier i Norge.

Hertig Albrekt hade under hela denna tid varit
Sveriges egentliga herre; ty ehuru konungen längesedan
hunnit myndighets-åldern och hertigen icke hade någon
annan rätt att blanda sig i Sveriges angelägenheter än
den han genom sitt personliga inflytande på sonen, kunde
utöfva, gingo alla vigtiga ärender, så länge han vistades i
landet, egentligen igenom hans hand. Offentliga
handlingar blefvo i bådas namn utfärdade, eller blef åtminstone
hertigens samtycke dertill på annat sätt antydt, och
stundom afgjorde han äfven de vigtigaste ärender för sin
sons räkning på egen hand, hvarå vi redan sett ett


[1] Hanseaternas bref till Wisby d. 6 Oct. 1368. Lappenberg, s. 636.

[2] Wisbys hyllningsbref till K. Olof, med förbindelse att i årlig skatt betala 60
lödiga mark, dat. d. 13 Aug. 1376, tr. i Jahn, Unionskrigenes hist. 8. 529.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/1/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free