Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
exempel uti fredstraktaten med Danmark [1]. Svenska
embetsmäns trohetsförsäkringar stäldes till honom och
konungen gemensamt (N:o 30) [2], och så väl inom som utom
riket begagnade man uttrycken: hertig Albrekt och hans
son, eller konungens och hans fader, då man omtalade
regeringen i Sverige. Det var väl egentligen blott under
de fyra första åren som hertigen, ehuru äfven då ej
oafbrutet, kunde uppehålla sig här i landet, och han kom
sedan blott en gång för längre tid hit öfver, men han
hade vetat försäkra sig om, att ej hans inflytelse skulle
upphöra under hans frånvaro. För att godtgöra sig för
de utgifter, som han haft för sonens uppsättande på
thronen, hade han tagit en stor del af riket såsom pant, och
han öfverlemnade sedan dessa pantelän åt Meklenburgska
riddare, hvilka åter i sin ordning stundom öfverläto dem
åt andra sina landsmän. Så innehade Raven von
Barnekow för hertigens räkning åtminstone i tio år (1365— 1375)
Nyköpings slotts-län, som omfattade sydvestra hälften af
Södermanland. Dertill lades år 1366 Dalarne med
Bergslagen, och sedan tillkom äfven en del [3] af Vestmanland
(N:o 60). Henrik Parow innehade en tid Stäkeholms
län [4], eller Norra och Södra Tjust, hvilket sedan år
1370 pantsattes till bröderna Johan och Vicke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
