Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIII
i Skara år 1369 beseglade Bo Jonssons fullmagt såsom
K. Albrekts embetsmän och följande året sändes såsom
Albrekts ombud till en fredsunderhandling med Hakon,
är sannolikt att trakten omkring Axevall ännu var i
Albrekts händer *).
En stor del af adeln hade förblifvit det gamla
konungahuset trogna och flera af de förnämsta hade under
striden tagit dees parti. Bland dem som redan förut
suttit i konungens råd nämnas: Johan Kristineson, hvilken
under de sista åren varit konung Magni drots, men
stupade i slaget vid Enköping, Jon (Eringislesson) Hjärne, **)
Magnus (Anundsson) Sture och Trotte Petersson (af
Eka-slägten). Sjelfva den förut under det inbördes kriget
såsom Bengt Algotssons motståndare verksamme Eringisle
Jarl hade öfvergått på Håkons sida***) och finnes icke
förr än 1370 omnämnd såsom deltagare i några rådets
förhandlingar med K. Albrekt. — Främst bland den öfriga adeln,
eoin slutit sig till Magnus eller Hakon, står Erik
Kettils-son, stundom äfven kallad Erik Puke. Han var redan
4363 "marsk inom Wärmland" och bibehöll så länge han
lefde titeln af marsk, likasom han ständigt fortfor att vara
nämnda landskaps styresman. Laurens Björnsson,
sannolikt af en Vestgöta-slägt, var en af K. Magni höfvidsman
under kriget 1364 och sedan af K. Hakon mycket
använd. Han nämnes redan 1366 såsom lagman i
Vestergötland †) och var höfvidsman på Bohus samt riksråd, då
*) Att efter k. Albrekt i öfrigt icke finnes niigot enda doknmcnt, som rör
dessa landskaper, mer än ett skyddsbref för Gudhems kloster, dat. under
fälttåget i Skåne 1368, men deremot flera af Hakou och Magnus, måste i
brist nf andrn underrättelser anses betecknande, likasom att Bo Jonsson
aldrig eller åtminstone först senare der egde några gods.
*’) Att Jon Eringisleson och Jon Hjärne äro samma person (Jfr Tibells
riddare-längd i Seraphimer-Ordens bist.), synes af sigillet till N:o 20.
*"*) Vid fredsunderhandlingen på Bohus 1370 nämner K. Hakon Eringisle Jarl
såsom en bland dem nf hans undersåter, hvilka blifvit beröfvade sina gods
på Öland, under det att Hanseaterna innehade ön. Lappenberg s. 697. Den
27 Mars 1370 har han beseglat ett K. Albrekts bref om ett jordbyte med
Niklis Kettilsson Wase. Vidim. af år 1409 i Säfstaholms arkiv.
+) Lars Sparres Copiebok, J. 6: 378.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
