Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lxvin
gjort sig, att kunna återvinna Skåne, föga utsigt att gå i
fullbordan, om hertig Albrekts sonson komme i besittning
af Danmark, och konung Albrekt hade sedan 1372
bort-laggt titeln: landsherre öfver Skåne. Det inre tillståndet
i Sverige och särdeles i konungens skattkammare var icke
heller gynnsamt för något verkligt deltagande i
Meklen-burgarnes strid emot Danmark, då Albrekt hade nog af
kriget på Norska sidan.
Hertig Albrekt måste alltså denna gång troligen
återvända utan att fullkomligt hafva vunnit hufvudändamålet
för sin resa; men han hade ännu, äfven bland dem, som
hyllat hans medtäflare, hemliga anhängare och utrustade
om sommaren en betydlig styrka, hvarmed han skulle
göra sina anspråk gällande. Hans afsigt tyckes hafva
varit att öfvergå till Skåne; men sedan flottan blifvit
skadad af en storm, begaf han sig med sin son Henrik till
Köpenhamn, der en öfverenskommelse med drottning
Margareta d. 21 Sept. 1376 afslöts, af innehåll, att
hufvudsaken skulle hänskjutas till en skiljedomare och under
tiden hvardera parten behålla hvad han innehade. Äfven
konung Albrekt af Sverige inbjöds att biträda förlikningen.
Men den beslutade skiljedomen blef icke utaf, och
hertigen utverkade i Sept. 1377 en stämning från
Kejsaren till en mängd Danska slottshöfdingar att stå till
rätta inför hans domstol. *) Naturligtvis hade detta
kejserliga maktspråk ingen verkan i Danmark, då äfven i
Tyskland sällan någon brydde sig om de påbud och
skrifvelser af alla slag, som kejsar Karl IV strödde omkring
sig, utan att sjelf särdeles bekymra sig, om de ledde till
någon påföljd eller icke, och den garanti han gifvit
Albrekts hus blef alltså utan betydelse.
Farligare voro de hjelpare hertigarne hade inom
sjelfva Danmark, särdeles i Skåne. Tuve Galen, som länge
varit geldker eller uppbördsman för hela Skåne, samt
Andreas Jakobsson, en annan af landets förnämsta män, af-
*) Tvenne sådane stämningsbref, med till en del oigenkännliga namn, dat. d.
12 Sept. 1377, tinnas ännu i Storhertigl. Arkivet i Schwerin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
