- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Första delen /
LXIX

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXIX

gåfvo i Wismar d. 4 Aug. 1377 en försäkran, att efter
sin yttersta förmåga och tned alla de gods och fästen, som
de hade i Danmark medverka, att den unge hertig
Albrekt måtte komma till sin arfsrätt i Danmark, samt att
hålla de tvenne slott, som å hans vägnar skulle dem
öfverlemnas, honom, hans fader och farfader till handa.
(N:o 68.) *) Följande året pantsatte hertigarne trenne
härader i östra delen af Skåne, Järestads, Gärds och
Göinge, till trenne andra Skånska adelsmän, Peter Duve,
Jakob Axelsson (Tott) och Jesse Duve, **) och de
förbindelser dessa dervid afgåfvo att tjena hertigarne under sitt
krig mot Danmark, (de båda sistnämnda skulle utrusta,
den ene 20, den andre 50 väpnare) gifva anledning till
den förmodan, att dessa härader redan voro i hertigarnes
våld. (N:o 69 -71).

Danmark led utan tvifvel mycket af dessa
Meklen-burgska eröfringsförsök, hvilka främjade det sjelfsvåld,
som herrskade så väl bland de inhemska som Tyska
stormännen i landet; men emedan Hanseaterna icke ville
tillåta några kaperier hvarken från de fasta slotten eller
på öppna sjön, och derföre icke heller denna gång kunde
lemna Meklenburgarne medhåll, hade drottning Margareta
lättare att bibehålla öfvervigten. Sedan den ärelystne och
förslagne hertig Albrekt år 1379 aflidit, upphörde all
egentlig fara från detta håll, ehuru hans söner ännu i
någon tid fortforo att öfva fiendtligheter. — Sverige tog
deruti, så länge hertig Albrekt lefde, ingen väsendtlig del.

Med Norge hade den år 1371 afslutna freden icke
blifvit . långvarig. Redan 137 4, om ej förr, var kriget
åter utbrutet, ehuru vi icke känna mera derom, än att
tvenne af K. Albrekts förnämsta män Karl Ulfsson (af
Tofta) och Bengt Filippusson derunder blifvit tillfånga-

*) Äfven Kurd Moltcke, som nu var höfvidsman pä Wordingborg, har vid
samma tid afgifvit en förbindelse att hjelpa hertig Albrekt till sin rätt i
Danmark, dat. Arneborg d. 14 Aug. 1377. Orig. i Schwerin.

*’) Troligen den "Jens Nielssön som kalles Dwæ", (De ældste Danske
Archiv-Registraturer I: 156) och "Johannes Niclæson" i beslutet om en allmän
landsfrid i Skåne af år 1380. Suhm, XIV: 5?0.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/1/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free