- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Första delen /
LXXXVI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"I verkligheten", säger Geijer, "var nu Konungens
plats i Svenska samhället förlorad". I stället för det han
förut, och äfven enligt den nya landslagen, varit den
egentligen styrande och egt att sjelf kalla till sina
rådgifvare, hvilka han behagade, så att endast ärkebiskopen
varit sjelfskrifven ledamot af hans råd, måste Albrekt,
såsom vi sett, helt och hållet underkasta sig rikets råd, [1]
såsom det nu mera kallas, sedan det blifvit en
sjelfständig corporation, med anspråk att representera hela riket.
Dess antal skulle, enligt lagen och äfven efter K.
Albrekts försäkran, vara blott tolf, de andliga medlemmarne
oberäknade, men detta antal blef snart öfverskridet och
rådet förstärkte sig dessutom någon gång genom
tillkallandet af andra frälsemän. [2] Så länge Bo Jonsson lefde
synes konungens verksamhet och magt varit inskränkt till
endast obetydliga ärender, utfärdande af skyddsbref o. d.

Hvarken det andliga eller verldsliga frälset hade
hittills varit frikalladt från särskilda gärder, [3] eller
deltagande i utrustning af örlogsflottan. Under
Albrekts tid blef deras fullständiga frihet från alla slags
utskylder till kronan, såsom vi sett, högtidligen erkänd,
och då en öfverhängande fara någon gång förmådde dem
att åtaga sig en bevillning, skedde det blott under det


[1] Benämningen förekommer först under Magnus Erikssons minderårighet, då
ingen riksföreståndare fanns, utan riket styrdes af ett herremanna-förbund.
(Den stora Rimkrönikan vid år 1318; fördraget med Meklenburg 1321 i
dessa bidrag s. 5.) Under Magni egen regering höres den sällan utaf.

[2] Ett sådant herremöte hölls i Telje d. 4 Juni 1377, dit konungen hade
sammankallat "biscopa, klærka, riddara oc swena oe menlika alt sit oc rikcsins
radh" enligt Birger Ulfssons och Arwid Gustafssons vid samma tillfälle
utfärdade dombref i en arfstvist efter Jöns Botolfsson. Ett annat herremöte,
också i Telje, hölls d. 12 Sept. 1381, såsom synes af biskoparnes s. d.
utfärdade bref om den s. k. Vårfrupenningen, en afgift till Wadstena kloster.
Orig. i Riks-Arkivet.
[3] Redan i början af Albrekts tid finna vi alla frälse- och kyrkogods
frikallade. Jfr räkenskapen för Nyköpings län (ss. 62—78), taxeringslängden
för östra delen af Westmanland (N:o 46) och Kongl, brefvet af d. 3 April
1373, hvilket sistnämnda visar, att den frälserätt, som bergsmännen vid
Kopparberget och Norberg förut haft och äfven af konung Albrekt sjelf
blifvit dem försäkrad, (Privilegier for Norberg d. 10 April 1368. Diplom.
Dalekarl. I: 37) icke mer erkändes. (N;o 48).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/1/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free