Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xLvin
den Tyska orden, den enda magt, som visat sig ega både vilja
och kraft att skydda dem. Så var åtminstone förhållandet
med Wisby, som dessutom var en till hälften Tysk stad, och
ännu var medlem af Hanseförbundet, ehuru dess betydenhet
länge varit i sjunkande. Då ryktet ditkommit, att K. Albrekt
till Drottning Margareta afstått sin förmenta rätt till Gotland,
och man väntade, att Tyska orden i följd deraf skulle
öfverlemna landet, hade Wisby-boarne sändt ombud till
Högmästaren, Conrad von Jungingen, med begäran att han icke
skulla öfvergifva dem. Han lofvade ock, att om det komme
derhän, han skulle bevaka deras bästa *). Då efterträdaren Ulrik
von Jungingen efter mötet i Helsingborg meddelade dem en
afskrift af afträdelsetraktaten, sände de ombud till honom, for
att bland annat försäkra, att de gerna ville blifva under Ordens
välde. Högmästaren svarade, att han sedan Albrekt afstått från
sin rätt, och ersättning blifvit erbjuden, icke längre hade kunnat
vägra att afträda Gotland, men hade dervid iakttagit
inne-byggarnes bästa; så väl staden som landsboarne skulle sända
sina ombud till det möte i Kalmar, hvarvid öfverlemnandet
skulle ske, och hans egna fullmägtige skulle få befallning att
så mycket de kunde medverka, att innebyggarne vunne några
fördelar; hvad slottsbyggnaden angick, hade de sjelfva på
förhand förklarat dess uppförande nyttigt både för staden och
landet, och om de på förenämnde sätt finge försäkran om
ostördt bibehållande af sina fri- och rättigheter, kunde man
hoppas, att den icke skulle lända dem till skada. (N:o 56).
Men Wisby-boarne läto icke lugna sig af den allmänna
bekräftelse å deras privilegier, som K. Erik vid emottagandet
af ön gaf dem **), utan då han sommaren 1411 kom sjelf öfver
till Gotland och gjorde anstalter till slottsbyggnadens
fortsättande — den fick sedan namnet Wisborg — måste han
före sin afresa gifva dem en särskild försäkran, att hvarken
de sjelfva eller främmande köpmän, som besökte staden eller
hamnen, någonsin skulle få erfara någon olägenhet deraf; hans
’) Högmästarens förut åberopade bref till Wisby af d. 25 Maj 1406.
**) K. Eriks stadfästelse å Gotlands fri- och rättigheter är dat. Kalmar d. 29
Sept. 1408. Afskrift i Nordinska Samlingen i Upsala Bibliothek.
Sannolikt har staden fått en särskild försäkran samma dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
