Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLIX
embetsmän på slottet skulle icke lemna skydd åt någon, som
brutit mot stadens rätt; lika litet borde någon, som brutit
mot slottsrätten, hysas i staden; i alla rättvisa saker skulle
konungens embetsmän och magistraten bistå hvarandra*).
Stadens årliga skatt, som år 1376 varit bestämd till 60 lödiga
mark silfver, var nu blott 150 Engelska nobler**).
Frågan, till hvilketdera riket Gotland skulle räknas, hade uti
förhandlingarne med både Albrekt och Tyska Orden på det
sätt blifvit kringgången, att det kunde synas, som landet antingen
vore att anse som en gemensam besittning eller en särskild
medlem i Unionen. Men Erik förordnade Danskar till fogdar;
den förste var Jusse Eriksson, som kallas konungs fogde på
Gotland år 1410***). Derefter var en Skånsk godsegare,
riddaren Trugot Hass till Örtofta, höfvidsman, till dess konungen
sjelf flyttade öfver till Wisborg. Detta gaf från Svensk sida
anledning till missnöje, helst det med skäl kunde anses strida
mot Drottning Margaretas försäkran, då hon emottog Svenska
kronan, och en särskild skatt för öns inlösen uppburits i Sverige;
uti det nya förslaget till unionsakt af år 1436 blef också
Sveriges rätt erkänd.
Landets förhållanden voro mycket olika nästan hela den
öfriga nordens; der fanns ingen adel och, med undantag i vissa
fall för presterna, voro således alla underkastade samma lag.
De förnämsta personerna voro de tre prostarne samt domarne,
till antalet minst 22, en i hvart s. k. ting; den främste bland
dem kallades Landsdomare. Dessa voro landets egentliga
styresmän, och det var med dem, som K. Erik d. 10 Maj 1412
uppgjorde om landets årliga skatt, hvilken utom en betydlig qvan-
*) K. försäkran, dat. Wisby »des negesten Dages ua sancte Egidius Doge
td. 2 Sept.) 1411, tryckt i Strelow, Guthilandiske Cronica s. 197.
") Trohetsförsäkran till K. Olof, dat. d. 15 Aug. 1376. Jahn. Danmarks
Hist. und. Unionskongerne, s. 530, och Bures utdrag ur K. Eriks Skattebok
af år 1413, i Kongl. Bibliotheket.
"’) Henrik Zimmermans qvitto å skeppsbrutet gods, dat Wisby d. 13 April
1410. Langebeks Diplomatarium i Danska Geh. Arkivet. Namnet Jusse
eller Jösse tyder på Dansk härkomst; möjligen var det han, som sedau 1414
var fogde i Dalarne.
Bidr. t. Skand. Hist. II. D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
