Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIII
emedan hon var den närmaste arfvingen efter sin son *); men
ehuru både Danmark och Sverige, enligt de underrättelser han
erhållit, voro valriken, hade dock Eriks afkomlingar bästa
utsigt att erhålla thronen i alla tre rikena, dels derföre, att man
alltid plägat välja den aflidne Konungens närmaste arfvinge,
dels ock i följd af den inflytelse de såsom innehafvare af
slotten kunde utöfva, helst innebyggarne i annat fall hade att
befara inbördes krig. Om unions-akten, som uttryckligen
tillerkänner K. Eriks son arfföljden i alla tre rikena, och endast
medgifver val, i händelse han efterlemnar flera söner, nämner
han icke ett ord (N:o 41).
Tvenne år derefter, sedan underhandlingen länge fortgått
om giftermålsförbindelse emellan det Skandinaviska och det
Engelska konungahuset, skrifver en Engelsk ambassade från
Danmark i bref till Hemliga Rådet af den 2 Nov. 1402, att
man af sannfärdiga och gudfruktiga personer förnummit, att
Sverige och Danmark icke voro arfriken, utan valriken **). Det
är knappast möjligt, att icke dessa underhandlare skulle
omnämnt den s. k. unions-akten, om den ansetts ega bindande
kraft; ty innehållet var snarare förmånligt än menligt för den
Engelska regeringens afsigter, och det var således icke skäl
att hålla densamma hemlig.
Att unionsplanen närmast utgått från Margareta, synes
otvifvelaktigt. Den var i hennes ställning naturlig. Hon hade
uppvext såsom Drottning af Sverige och Norge, planen hade
varit ärftlig i hennes mans ätt, hennes son hade under hennes
förmynderskap varit Konung af Danmark och Norge, och hon
hade efter uppgörelsen med Hansestäderna låtit honom antaga
titeln: arfvinge till Sverige***). ’Utsigter, att hans anspråk i
sistnämnde hänseende skulle snart gå i fullbordan, hade nyss
*) Han åberopar »lei Tertulliana», en Romersk lag, som berättigade moder
till arf efter sina barn, men hvilken naturligtvis icke hade någon
tillämpning på Sverige.
**) Royal and historical letters during the reign of Henri the fourth. Ed. by
Hingeston. Lond. 1860, Vol. I p. 119.
"*) Paludan-Müllers ofvannämnda afhandling: Observationes criticæ de foedere
inter Daniam, Sveciam et Norvegiam auspiciis Margaretse reginæ icto.
Haun. 1840. p. 5, 103.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
