Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LIV
yppat sig genom den tvedrägt, som utbrutit mellan K. Albrekt
och de mägtigaste männen i Sverige, då Olofs tidiga död tycktes
göra ett plötsligt afbrott i unionsplanerna. Men Margareta lät
ej deraf afskräcka sig. Hon försäkrade sig hastigt om
bibehållandet af regeringsmakten i både Danmark och Norge, hon
lät utropa sin systerdotters son, Erik,, till Konung af Norge
och gifva honom titeln: rätt arfvinge till Sverige *), och knappt
hade hon hunnit komma i besittning af Svenska thronen,’ innan
hon lät Kalmar-boarne i sin trohetsed äfven afgifva förpligtelse
till hennes arfvingar. Hufvudpunkterna i unionsförslaget’ har
hon ständigt vidhållit. De trenne rikena omtalas i alla för"
handlingar med främmande makter såsom ett helt, thronens
ärftlighet sökte hon göra gällande äfven för K. Eriks syster
Katarina, i händelse att Erik doge utan arfvingar**), de trè
rikenas rådsherrar kallas för vigtiga ärender nästan årligen
tillsammans, och af formen för de utfärdade handlingarne syness
att riksråden betraktades såsom representanter för unionen,
icke för de särskilda rikena***); i striden om Gotland 1403
och 1404 deltogo åtminstone både Svenskar och Danskar, i de
krigståg till Slesvig, som, under Margaretas tid företogos bi-?
trädde äfven Svenska frälsemän, ehuru de skulle kunnat
åberopa Landslagen för en vägran att tjena utom landamäret,
så framt detta icke skulle få anses förändradt genom unionen.
’) Bref, hvari han förer denna titel, dat d. 26 Febr. 1391 och den 16 Apr,
1392, i Diplom. Norveg. I: 385, 392.
"") Det vilkor, som infördes i alla slottshöfvidsmäns försäkringar, att i händelse
af Drottningens och K. Eriks död lemna länet till Jungfru Katarina, kan
icke bero blott på den föreslagna eventuella arfsföljden för Prinsen af
Wales, emedan det äfven insattes, sedan frågan om hans giftermål med Katarina
var uppgifven. Jfr Thord Bondes försäkran, då han emottog Wiborgs län
d. 12 Aug. 1403, Grönblad, Nya Källor till Finlands Hist. s. 28;
Henning Augustyns å Edsholms slott d. 31 Jan. 1405, Henneke Bækmans o.
Nils Guthormssons å Axevalls slott d. 5 Febr. s. &. Molbech o. Petersen
Udvalg af Danske Diplomer s. 197 —200; Magnus Munks, då han emottog
Kolding och Rotsborgs län, d. 5 Sept. 1406. Nye Danske Magazin VI: 2371
*"). Jfr traktaterna med Hansestäderna och K. Albrekt af år 1395, med
Tyska orden af år 1398 i Suhms Hist. af Danmark XIV. 593, 600, 602,
649, 650. Rådsherrarnes namn äro deri anförda utan afseende på
nationaliteten, endast efter värdighet och ålder. Så äfven i K. Eriks bekräftelse å
Drottning Margaretas gåfvor till kvrkor och kloster, dat. Helsingborg d.
27 Aug. 1401. Nye Dansk. Magazin ’V: 1—8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
