Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xcv
Skatternas eller utlagornas besvärlighet gaf mycken
anledning till missnöje, och hade varit en nödvändig följd af
kriget; men det var icke så mycket deras förhöjning som det
förändrade sättet för deras utgörande, som gaf en rättvis
anledning till klagan. De naturprodukter, hvaraf utskylderna i
äldre tider vanligen utgjordes, voro-icke fullt användbara, då
de från de aflägsna kusterna af Bottniska och Finska vikarne
skulle föras ända ned till Tyska gränsen för underhållet af
hären. Redan i Drottning Margaretas lifstid hade derföre
försök i flera landsorter blifvit gjorda att få dem utbytta mot
penningar. I en stor del af Finland, Vestmanland, Nerike och
Vestergötland var den hufvudsakliga skatten bestämd i
penningar, sannolikt genom öfverenskommelse med hvart landskaps
innebyggare. På Öland hade ett sådant aftal eller s. k. »sämja»
blifvit uppgjord vid ett konungens besök på ön, förmodligen år
1414*), men med ömsesidig uppsägningsrätt. Henning
Königsmark, Benedikt Pogwisch och konungens kansler hade derom
handlat med allmogen. (N:o 95). Den förstnämnde uppgifves
såsom upphofsman till ett annat förslag, som måhända var ämnadt
att förmå allmogen att gå in på förvandlingen i penningar.
Hvart landskap eller härad skulle åtaga sig att årligen betala
en viss summa penningar i ett för allt, och en sådan »stadge»
har verkligen ej blott blifvit å många orter uppgjord, utan
fortfarit ända till K. Gustaf I:s nya reglering af beskattningen,
ehuru summans belopp tid efter annan blifvit jemkad **).
Men kriget, som troligen gifvit anledning till denna
skatteförenkling, har i sin fortgång äfven föranledt dess upphäfvande.
Det uppslukade ej blott en allt för stor del af landets
rörelsekapital, särdeles som detta icke var betydligt, utan hindrade
äfven varu-omsättningen, sedan Holsteinarne år 1415 begynt
utsända kapare, och Hansestädernas deltagande hämmade i hög
grad den utrikes handeln. Den successiva försämring af myntet,
’) K. Erik har dom. Oculi (d. 11 Mars) 1414 på Borcholm utfärdat ett
skyddsbref för Helgeandshuset i Stockholm. Att förändringen icke kan
vara tidigare synes deraf, att enligt Bures utdrag af 1413 års Skattebok
naturprodukter utgått i skatt från Oland.
") Jfr Bergfalk, Om Svenska jordens beskattning. Ups. 1832, ss. 19, 51.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
