Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XCVIII
Holsteinska kriget, så att han sällan kunde förinå sig att
utfärda ett regeringsbref, och Ryska ströfkorpser fingo ohämmadt
plundra i Norrbotten och Norska Nordlanden *). — Det finnes
öfver hufvud ingen period i Sveriges historia ända från Birger
Jarls tid, som är så mager på bevis om regeringsmaktens
verksamhet **).
Ej underligt derföre, att Drottning Filippa slutligen måste
gripa sig an och uppfylla sin mans åligganden både vid
rättvisans handhafvande och försvaret mot yttre fiender. Första
exemplet på hennes deltagande i regeringsärender lemnar ett
dombref, dateradt Wadstena d. 24 Mars 1422, hvari
Drottningen sjelf jemte 12 Svenska män, dem hon kallar »sin nådiga
herres råd», afgör en tvist mellan riddaren Gustaf Algotsson
och Jon Gädda å ena samt Bo Jonssons arfvingar å den andra
sidan***). Konungens långvariga frånvaro från sina riken,
under vanliga förhållanden en betänklig sak, kan nästan
betraktas såsom en lycka för hans undersåter, emedan kriget
derunder fick hvila, och regeringen sköttes af Drottningen med
vida mera framgång än han sjelf skulle förmått. Hon
upprättade en myntförening med Hansestäderna, hvilken skulle
hafva beredt en betydlig lättnad i handeln, om den blifvit
vid-magthållen, emedan den stälde de nordiska rikenas mynt i ett
bestämdt och enkelt förhållande till det Hanseatiska|). Hon
") Keyser, Norske Kirkens Hist. II, 497." I Riks-Arkivet finnes ett intyg af
Åbo borgmästare och råd af d. 29 Juli 1443, hvari med åberopande af
äldre handlingar omtalas Ryska plundringar i Norrbotten 1415, hvarvid
äfven borgare från Åbo lidit betydlig förlust, utan att fil någon ersättning
derför.
") Man har tillagt K. Erik cn stadga, som skulle hafva blifvit utfärdad i
Wexjö år 1414; men åtminstone den utförligare redactionen, som Hadorph
aftryckt vid Biärköa-Rätten s. 41, är ett uppenbart falsarium, såsom redan
en hastig blick på innehållet visar; ty de resor, som landbönderna skulle
vara skyldiga att göra, gälla blott sådana sjöstäder, som ’äro lämpliga
af-sättningsorter för Småland. Af de herrar, som sägas hafva beseglat stadgan,
var Marsk Erik redan död 1396 och Sten Bengtsson år 1408 De som
utfärdat stadgan säga, att det skett med konungens råd, som han sände
till räfstetinget, men några af de nämnda voro sjelfva rådsherrar. Troligen
är äfven den kortare redactionen, ehuru temligen gammal, dock icke annat
än en öfverenskommelse emellan den Småländska eller Ostgöta adeln.
"") Original å pergament i Upsala Bibliothek.
†) Jfr Hallenberg. Om mynt och varors värden under K. Gustaf I. s. 13—
16. Danske Vidensk. Selsk. Skrifter. IX; 703-705.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
