- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Andra delen /
XCVII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

xcvn

gifvarne samlade omkring sig. Hans besök i Sverige, som
under Margaretas tid varit täta och långvariga, upphörde nästan
alldeles efter ett par år, såvida ej enskilda familjomsorger
kallade honom, och i Norge har man knappast någon enda
gång fått se sin konung sedan år 1405. Första året efter
Drottning Margaretas död uppehöll han sig länge i Sverige och
hade äfven Svenska rådet samladt i Stockholm, hvarvid ett
par vigtiga förordningar blefvo utfärdade, den ena, som redan
förut är nämnd, om hållande af räfsteting, den andra om
inrättandet af gästgifverier vid de allmänna vägarne. Vid sina
senare besök kom han aldrig längre än till Wadstena, och det
synes tvifvelaktigt, om han sedan någonsin haft något
sammanträde med Svenska rådet inom rikets egna gränser*), hvilket
jemte mycket annat gaf saken det utseendet, som om Sverige
blott varit ett lydland under Danmark.

Ehuru konungen således endast tillfälligtvis kunde få någon
kännedom om ställningen hos sina aflägsnare undersåter, fogade
han icke någon anstalt om förvaltningens regelbundna gång,
genom något slags centralmyndighet, hvarken i Sverige eller
Norge. Konungen sjelf afgjorde aldrig, så vidt man vet, något
rättegångsärende, han lät efter 1414 räfstetingen upphöra och
lemnade icke åt rådet någon domsrätt, utom i särskilda mål,
som han uppdrog åt några rådsherrar att afgöra. Någon gång
har han till och med hänskjutit ett vädjadt Svenskt
rättegångsmål till Danska riksrådets afgörande, med biträde af två Svenska
biskopar**). Hans tröghet tillvexte med motgångarne under

*) Bref och anteckningar, som visa hans närvaro i Sverige, finnas för Mars
och April 1414, från Borgholm och Kalmar, för Mars 1415 från Wadstena,
för Mars 1420 från Kalmar, för Sept. 1421, från Wadstena och Bönö slott,
hvilket han besökte för rättegången mot hans gunstling, ärkebiskop Johannes
Jerechini. Derefter finnes intet spår af hans besök förr iin i Febr. 1430,
efter Drottning Filippas död, då han väl hade några rådsherrar samlade i
Wadstena, som rådfrågades om hans stiftelse af själamessor till Drottningens
minne; men att dc deltagit i någon regeringsakt omtalas icke. Jahn
åberopar ett bref af den 29 Jan. 1429, som skulle visa, att han detta år
varit i Sverige, men det iir tydligen dateradt »Bingsted» och är således
utfärdadt på Seland.

") Ett dombref, utfärdadt af 10 rådsherrar, som af Konungen blifvit »tiltrodde,
»oc befalde vm trætto oe delamaal som vpå færdha waro mællom godha
»mæn aff hans rike» i Helsingborg d. 31 Oct. 1433. Orig. i Upsala Bibi.

Bidr. t. Stand. Ilist. II. G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/2/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free