Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cxx
ländska Orden såsom en åt Guds moder helgad, nu hårdt
betryckt, corporation i sitt beskydd, med löfte att, när han derom
anmodas, lemna densamma 300 till 500 fullrustade krigsmän
eller så många inom sistnämnda tal, som Landmästaren en
månad förut begär; dock skall Orden underhålla och besolda
dem, sedan de kommit fram, och ersätta den skada de i hans
tjenst lida till deras hemkomst; taga de derunder några
märs-skepp eller fångar, lemnas de åt Ordensmästaren; andra fartyg,
penningar och varor, som blifva deras byte, delas, såsom i
nordens tre riken brukligt är. Ordensmästaren skall deremot
i 15 år, eller så länge förbundet varar, årligen vid
midsommartiden erlägga 1000 Rhenska gulden (N:o 53).
Titeln af Estlands hertig, som K. Kristiern året förut
upptagit, har han hädanefter bortlagt9). Deremot är det märkligt
att han just vid samma tid köpte en mängd gods i Barrien i
Estland för en summa af 10,000 Stockholmska mark, för hvars
betalning han sedan måste gifva anvisning å kronans inkomster
i Finnland1), och på patronatsrätt öfver biskopsstiftet Ösel
gjorde han fortfarande anspråk.
De ofvannämnda subsidierna betaltes sedan efterhand, så
att Lifländska Orden 1461 fick qvitto på den först betingade
summan (N:o 63), och vid fredsmötet i Liibeck 1469 blef äfven
den senare förskrifningen af år 1457, ehuru en del ännu var
obetald, förklarad magtlös och dödad (N:o 122).
Ehuru Ryssland var ett grannrike, voro forhållandena å
denna sida af mindre politisk vigt och togo mycket litet
konungens uppmärksamhet i anspråk. Den nordvestra delen af
detta vidsträckta land, som gränsade till det Svenska
Österland eller Finnland, var ännu äfven jemförelsevis mycket glest
bebodt och innehades af Finska folkstammar, som mest lefde
•) H. Gram, Forbedritiger til K. Waldemars Hist. i det Kiöbenhavnske
Vidensk. Selsk. Skr. IV, 51—57.
’) Danhoff Kalffues salubref, dat. Stockholm S:t Severini dag (d. 23 Oct.)
1457, Diplomatarium Christierni I, s. 81. K. Kristierns sknldebref å 12,000
mark (hvaraf 2000 såsom lån) till sin ælskeliga man oo thienare Danhoff Kalle,
dat. Stockholm d. 19 Juni 1458, med anvisning att af embetsmännen å Åbo
och Raaeborgs slott årligen uppbära ’/«• Arwidsson, Finska Handl. IV: 61.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
