- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CCXI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CCXIH

troligen innehållande brännbara ämnen, hvarefter man satte eld
på allt saramans och förstörde sedan d. 30 Juni 1469 fästet i
grand, så att det aldrig mer blifvit uppbygdt. Hufvudmannen
för detta företag lärer hafva varit Otte Thorbjörnsson8), en
frälseman, som härstammade från Värmland, men synes nu hafva
varit bosatt i Vestergötland, och åtnjöt mycket anseende
bland allmogen. K. Kristiern hade sändt en trapp för att
undsätta Axevall; men den kom för sent, och han synes icke hafva
varit tillräckligt rustad för att våga inlåta sig med de
förbittrade och nu genom framgången modiga bönderna, utan
återvände omkring medlet af Juli till Köpenhamn, men enligt ett hans
bref om dessa händelser till rådet i Lüneborg, med afsigt att
snart åter upptaga kampen (N:o 117). Erik Karlsson och Sten
Stare*) sysselsatte sig efter hans aftåg med befästandet af
Öresten, och synas äfven förut hafva fört befälet öfver
krigsmakten å denna sidan; men stilleståndsförhandlingarne afbröto
na för någon tid striden.

Anledningen, att K. Kristiern gång efter annan så hastigt
drog sig tillbaka efter sina infall i Vestergötland, synes varit
någon oro för ställningen i sjelfva Daumark och särdeles i
Slesvig. Ty de landsflyktiga Axelssönerna hade äfven i
hemlandet mägtiga anhängare, hvilka nu mera åtminstone voro
mycket fruktade; Eggert Frille, förut en af K. Kristierns högst
betrodde män, vågade icke infinna sig hos honom utan lejd1)
och Åke Axelsson, nu mera Sten Stures svärfader, synes äfven
hafva blifvit dömd som landsförrädare och hans gods förbrutna
under kronan2). Dessutom hade grefve Gerdt, som i följd af

®) Denna uppgift finnes blott hos Olaus Petri, som oriktigt berättar om
Axevalla förstöring i sammanhang med Elfsborgs intagande, under år 1471.
Kltmmings uppl. s. 270. Diarium Vaistenense och K. Kristierns här åberopade
bref äro i detta hänseende alldeles afgörande.

*) De kalla sig K. Karls höfvidsmän i Vestergötland i ett bref, som de
den 18 Juli 1469, nnder det de byggde på Öresten, utfärdat, angående ett byte
■ned riddarne Åke och Ture Jönsson, hvarigenom kronan erhöll Nygård »som
ligger nnder Örestens klippö» jemte ålfiske och qvarn.

’) K. Kristierns iejdebref för Eggert Frilie, dat. Köpenhamn d. 25 Maj 1469.

*) K. Br., dat. d. 1 Jan. 1470, om Åke Axelssons förbrutna gods
Helgetorp i Adeaaas (! un Ausås) socken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free