Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCXXXVII
minskades 3). Emedan beskattningen i vissa hänseenden var så
reglerad, att bördorna kännbart ökades för de skattskyldiga, om
deras antal minskades, hafva de sjelfva ofta uppträdt såsom
kärande i sådana fall, då ett gammalt skattegods blifvit frälse4).
Frälsejordens skattfrihet blef också vid denna tiden
närmare begränsad, i ty att blott sjelfva sätesgårdarne frikallades
från alla utskylder till kronan, men landbohemman väl blefvo
fria från den ständiga skatten (jordeboksräntan), hvaremot de
vid gärder, som utgingo efter mantalet, måste deltaga till
hälften mot skattebönderna5), hvilket sedan fortfor, tills den s. k.
mantalsräntan fixerades såsom ständig skatt. Skilnad mellan
sätesgård och allmän frälsejord synes ock i allmänhet vid denna
tiden hafva hunnit blifva så bestämd, att den förra icke
förlorade sin fullständiga skattfrihet, om den också icke af egaren
beboddes, hvarföre flera sätesgårdar kunde innehafvas af samma
egare.
I regeln var frälsejorden deremot ännu underkastad alla
kommunala skyldigheter, deribland äfven den att erlägga tionde,
ehuru det är sannolikt, att de mägtige sökte undandraga sig dem,
och de friheter, som åtnjötos af frälsemän med måttlig
förmögenhet, voro således ej så betydande, att icke rusttjensten kunde
under oroliga tider väl motsvara dem.
Annorlunda var förhållandet med de genom ålder och
rikedom framstående slägterna, hvilka redan deri hade ett företräde,
att krigstjenstskyldigheten icke var bestämd i förhållande till
egendomens storlek, utan det lemnades åt deras eget behag,
med huru stort följe, de ville infinna sig. Men då deras
anseende och inflytelse till väsendtlig del derpå berodde, är det
sannolikt, att många togo det såsom en hederssak, att uppträda
med stort följe af beväpnade.
’) K. Kristierns försäkran d. 22 Jnni 1457. Hadorph, Kimkrön. n: 198.
’) Bevis derför lemna ett par förnt i fråga om den s. k. K. Karls räfst
anförda dombref ang. käromål af Säminghnndra, Wåla härad d. 8 och d. 9
Febr. 1454.
5) K. Karls påbud om en gärd rid Eriksgatan d. 10 Dec. 1448, anfördt
»f Lagerbring, IV: 443, d:o om krigsgärd d. 27 Febr. 1452 (N:o 23). Sten
Stures och Rådets om en gärd för ett nnionsmöte i Kalmar, dat. d. 11 Nov.
1473, Hadorph U: 281.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
