Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCXXXVIII
De företräden som de förnäma slägternas medlemmar genom
häfd innehade voro:
1) säte i riksrådet, hvars antal i förhållande till det i lagen
bestämda, efter hand blifvit mycket ökadt, stundom tredubbladt,
hvilket naturligtvis i sin mån minskade betydenheten för
individen, men ökade åter korporationens betydelse i sin helhet;
2) rätt till förläningar, hvilka, sedan rådet kommit till
väldet, vanligen gåfvos för lifstid, ja till och med derutöfver, och
hvarmed hvarken följde någon afgift eller bestämd
tjenstskyl-dighet, ehuru den, som innehade ett slott naturligtvis
äfven-tyrade att förlora länet, om slottet eröfrades af fienden, och
innehafvaren följaktligen måste underhålla slottet och förse det
med proviant och besättning, men vid arbetet kunde påräkna
biträde af länets innebyggare. Slottslänen voro derföre ock
vidsträckta, till en del lika omfattande som ett landshöfdingedöme
nu för tiden; men i öfrigt voro länen af mycket olika storlek,
stundom blott en socken, vanligen då belägen omkring
sätesgården. Sådana smärre län öfvergingo stundom vid
innehafvarens död till hans enka, och det förekom sådana, som
innehades af samma slägt och lydde under samma sätesgård i flera
generationer 4). De län, hvilka konungen sjelf lät genom
redovisande fogdar förvalta, sades ligga under hans »fatabur», och
det var aristokratiens oaflåtliga sträfvande att minska dem;
3) företräde till lagmansembeten, hvilka nästan aldrig, med
undantag af det i Värmland, hvaraf inkomsten var obetydlig,
lemnades till någon utom riksrådet, ehuru menigheternas valrätt
i allmänhet synes hafva varit erkänd.
Ehuru dessa fördelar icke voro de äldre och rikare
slägterna genom något formligt privilegium förbehållna, och äfven
de nyadlade finnas räknade till »konungens gode män» eller
*) Det saknas visserligen fullständigs materialier för bevisningen af detta
påstående. Men Arvid Trolle som i mer än 30 år sutit i rådet, har i sina
anteckningar om förläningarne af år 1497 åtskilligt upplysande. Han säger
t. ex. att Bobergs härad alltid plägade ligga under Ulfåsa gård. Huru Vestra
härad i Njudung och Södra Vedbo nästan oafbrutet innehades af samma slägt
i fyra generationer, är äfven af andra källor bevisligt. — Norunda härad synes
hafva varit förlänt till innehafvaren af Salesta, Simtuna till egarne af Rävelsta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
