Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
reformationen, oaktadt de medel för den vetenskapliga
upplysningen och dess spridning, hvilka kort förut blifvit här
införda, &nnu icke kunnat utöfva någon synnerlig verkan.
Äfven den högre adeln blef allt mindre benägen för
unionen eller måste åtminstone böja sig för den allmänna
rösten, så att de Danska konungarne icke mer kunde påräkna
något särdeles stöd inom Sverige för sina planer, ehuru
riksföreståndarne ofta möttes af ovilja och uppstudsighet. Men
ett märkligt drag i den senare Svenska medeltidens historia
är, att ehuru adeln ofta var delad i partier, man nästan
alltid behandlade motståndarne med en under dessa tider
ovanlig fördragsamhet, ooh några blodsdomstolar alls icke
förekomma. Allmogen har deremot någon gång öfvat en blodig
hämnd på hårda fogdar och förrädare.
I Norge var sinnesstämningen i afseende på de förste
Oldenburgarne och föreningen med Danmark väl icke
mycket gynnsammare än i Sverige, men der fanns hvarken den
nationalande eller de yttre medel som fordrades för att göra
sig gällande. Sedan nästan all sjöfart och handel kommit i
Hanseatern as händer, hade de vigtigaste näringskällorna
utsinat, den fordom så lifliga kommunikationen med främmande
länder nästan upphört, till och med den mellan de olika
delarne af riket blifvit betydligt förminskad, och folket var
för sin timliga existens nästan helt och hållet beroende af
ett Tyskt handelskompani. De gamla genom vikingabragder
och konungatjenst utmärkta slägterna hade dött ut eller
nedsjunkit i dunkelhet, och någon ny adel kunde under både
fysiskt och politiskt ogynnsamma förhållanden ej lyfta sig till
den förmögenhet och bildning, som fordrades för att utgö*ra
rikets styrelsepersonal. Till och med biskopsstolarne kunde
under den allmänna bristen på vetenskapligt bildade prester
besättas med Danskar, utan att sådant väckte synnerlig anstöt,
och de förnämsta verldsliga embeten med Danskar eller
Tyskar, särdeles om de lyckats genom giftermål förvärfva sig
fastighet och infödingsrätt. Antalet af dem, som egde både
vilja och förmåga att bevaka landets verkliga intressen, blef
alltså, under Oldenburgarnes planmessiga bemödanden att
skjuta dem undan, allt för ringa i förhållande till uppgiftens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
