Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cm
hvilket dock tydligen gäller blott sjelfva vattendriften, detø
faran, att de gamla odalqvarnarne, hvilka i allmänhet hade
eikrare vattentillgäng, skulle komma att nedläggas, hvaraf
synes att skälet egentligen var befarad minskning i inkomst
för dessa. Straffet var nog strängt, nämligen qvarnens
ned-rifning eller 40 marks bot. I en senare Riksrådets stadga af
iL 10 Åug. 1485 *) förnyas samma straffbestämmelse mot »de
olaglige foteqvarnar, som allestädes i landet voro bygda,
gamla odalqvarnar till skada», hvarföre de ock ofta blifvit
utdömda, och nu ofördröjligen borde utrifvas, likväl med
undantag för sådana, som icke voro någon gammal odalqvarn
till skada, hvilka kunde få qvarstå, men egaren skulle blott
ega rätt att fordra half tull. Den nya förordningen mötte
likväl svårighet i tillämpningen, hvaröfver lärer klagats vid
rådsmötet i Arboga i Febr. 1488, och dess förnyande beslöts.
Riksföreståndaren måste vid afresan derifrån d. 6 Mars
utfärda en befallning1), att alla foteqvarnar inom 6 veckor skulle
utrifvas, och häradsrätten, om egaren tredskades, draga
försorg om verkställigheten (N:o 85).
Ett annat försök i samma rigtning var det att göra
jagten till ett adligt privilegium. Anspråket var gammalt,
åtminstone i det södra Sverige, der åtskilliga Tyska och
Danska adelsmän i hundra år haft mycket att betyda samt
medfört de i det medlersta Europa bland adeln gällande
föreställningar och vanor.
Men i Sverige hindrades anspråken länge ibland annat
af det stora öfverflödet på rofdjur, hvilket troligen efter
digerdöden hade tilltagit, emedan K. Albrecht med 16
rådsherrars samtycke år 1376 kunnat påbjuda, att 6 bönder eller
’) Stadgan är tryckt i Hadorph« bihang till Biaerköa-Bätten a. 62. Om
verkställigheten vittnar ett Riksrådets dombref, dat. Upsala d. 19 Maj 1486 i en tvist
mellan Magnns i Als fors och hans grannar samt Bengt Fadersson (Sparre till
Aspnäs), som förbjnder byggnad af en »fotaqvsern» i Odensfora i Tämnar-ån, emedan|
lidana voro aflysta och icke fingo byggas Bengt Faderssons qvarn till förfång.
*) Brefvet stäldt till Fra Kristinas län gäller Bråbo och Lösings härad
Östergötland, såsom synes af förläningsbrefvet tryckt i Schröders Monnmenta
Diplomatica (Diu. Acad.) p. 17. Troligen hafva dylika påbud utgått till andra
orter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
