Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCLIV
på hans kanslerer, hvilka enligt bruket i de båda andra rikena
äfven utfärdade Kongl, bref i rättsfrågor i hans frånvaro.
Han var ingen krigshjelte, som sjelf anförde sina trupper
eller sin flotta, och han har under sin 30-åriga regering hvarken
i Danmark eller Norge bragt de inre frågorna närmare sin
lösning. Men de egenskaper, som utmärkte hans båda
närmaste efterträdare, gjorde efteråt äfven en sådan regering som
hans saknad i Danmark. 2)
Hvad nu Sverige särskildt vidkommer, hade konungens
löfte, att så snart han komme till regeringen, han skulle
förhjelpa Sverige till sin rätt i afseende på Gotland, blifvit
alldeles lemnadt å sido. Jens Holgersson (Ulfstand) hade fått
qvarstadna såsom höfvidsman, ehuru han gjort sig så
misshaglig för befolkningen på ön, att den önskade komma under
Sverige,3) och var en ganska besvärlig granne, som under
fredstid tagit Svenska handelsfartyg, och nyligen då en borgare
i Visby åtföljt Sten Sture från Nyköping till Stockholm för
att klaga öfver höfvidsmannen för konungen, helt simpelt
låtit genom sina utskickade gripa honom der för att föra honom
tillbaka till Gotland (N:o 183).
Andra punkter af Kalmar recess hade han strax efter
sin kröning sökt några Svenska rådsherrars bifall att frångå,
hvilket det visserligen var lika otillbörligt för dem att bifalla
som för honom att begära: men det var, såsom Danska
riksrådets nyss åberopade klagomål intygar, icke rådligt att
motsäga honom, och han antog genast deras aftvungna bifall
nom giltigt, och handlade derefter. Ehuru han väl borde veta,
att Svenska allmogen var ömtålig i afseende på rättigheten
’) Mot ofvanstående på tidens offentliga handlingar grundade framställning
kan visserligen anföras det bekanta stället hos Olans Petri, att han var »en from
och redlig man». Men hans regering i Sverige hade infallit under författarena
tidigaste barndom, och Christiern II hade med sin bödelsyxa sörjt för, att icke
många fnnnos, som Olans Petri kunde spörja derom. Troligen har han, såsom
af åtskilligt annat synes, fått meddelanden af Jakob Ulfsson, som ännu lefde i
Mariefreds kloster ett par år, medan Olaus Petri, återkommen från Tyskland,
tjenstgjorde vid domkapitlet i Strängnäs; men naturligtvia ville denne icke tala
illa om en konung, som han sjelf uppsatt på Sveriges thron.
’) Enligt Dauskn regeringskommissariers berättelse af år 1493. Danske
Mag., 3:<*je Række, B. lit, ss. 101 o. ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
