Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förord.
Hed elatet af femtonde seklet inträder en vigtig förändring i
beskaffenheten af källorna för Sveriges historia, ity det är från den
tiden som den hufvudsakligen stöder sig på de handlande personernas
bref och offentliga handlingar. De inom en del af klostrens murar
på latin förda anteckningarne npphöra, eller befatta sig, såsom
Vadstena klosters minnesbok, ej mer med de politiska händelserna — det
torde likväl icke vara otan anledning, att ett blad, som upptagit
anteckningar för »enare hälften af 1506 och en del af det följande året
ir borttaget, likasom ett för 1466—67; det var den tidens sätt att
ntöfva censuren. Fransiskanerna på Riddarholmen i Stockholm hafva
likväl för åren 1501 och 1602 lemnat en liten efterskörd.
Mven de mer populära berättelserna på vers, i den b. k. Stora
Rimkrönikan, hvilka tid efter annan blifvit fortsatta, och för flera
perioder innehålla en både pålitlig och målande framställning af de
yttre händelserna, afbrytas med år 1496, midt under berättelsen om
det Ryska kriget; men likasom till fortsättning kommer från Dansk
sida en rimmad berättelse om Danska krigståget till Stockholm och
statshvälfningen 1497.
Först mot periodens slut, då händelserna blefvo af en allvarligare,
ja upprörande, karakter, kommo pennorna åter i rörelse. Det finnes
en berättelse på Tyska om det Danska anfallet på Stockholm 1518
och om Stockholmska blodbadet hafva funnits flera.
Det är också vid denna tid, som den yngsta fortsättningen af
Stor» Rimkrönikan, omfattande åren 1452 till 1520, blifvit författad,
Den synes vara skrifven utan kännedom af de berättelser från senare
hälften af 15:de seklet, hvilka redan funnos, och är mycket
knapphändig, si att den afhandlar Svante Nilssons regeringstid på omkring
200 rader, hvarvid den endast om Åke Hanssons död, Prins Eristierns
infall i Vestergötland 1511 och Svantes sista stunder har några
särskilda uppgifter.
Till åldern kommer dernäst Johannes Magni, den siste katolske
ärkebiskopen i Upsala, hvilken, såsom han sjelf säger, år 1540 på
nio månader skref sin bekanta Gothorum Sveonumque historia, under
det han i norra Italien afbidade det stundande allmänna kyrkomötet.
Han var född i Linköping 1488, således på sextonde året, då Svante
Bidr. t. Standin. Hut. V. A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
