Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
n
Nilsson tillträdde styrelsen, och hade ett lifligt sinne, si att han nog
kan hafva tillegnat sig de intryck, som dennes personlighet och tidens
händelser gjorde p& de lägre klasserna, hvilka han genom sin börd
tillhörde ; men han hade sedan vid mognare år kommit i beröring med flera
framstående personer, särdeles af det andliga ståndet, och enär han
sjelf i följd af sin ställning hade utpräglade hierarkiska tänkesätt,
saknar det icke sin märkvärdighet, att han om Sturarne fäller så
fördelaktiga omdömen, oaktadt alla tre stått i ett så spändt förhållande till
hans företrädare på ärkebiskopsstolen. Hvad han berättar om sjelfva
händelserna lider af den bristen, att ordningen stundom står i
uppenbar strid med deras verkliga tidsföljd, och är påtagligen i hast
ned-skrifvet ur minnet, — han synes endast haft för sig den förenämnda
korta rimkrönikan — och hans karakteristiker hafva dessutom nog
mycket formen af en Romersk panegyrik, men innehålla flera
uppgifter, som icke kunna vara tagna nr luften, och från andra håll
bekräftas.
Olaus Petri var nio år yngre, likasom Johannes Magni son af en
handtverkare, och född i Örebro. Hvad han om Svantes tid kunnat
från sin barndom minnas var icke betydligt; men han hade ett mer
vetenskapligt sinne; under det han var anstäld vid domkapitlet i
Strängnäs och var Stockholms städs sekreterare, hade han tillgång till
handlingarne och kunde dessutom lätt skaffa sig muntliga
upplysningar, under det han Bkref. Men så utmärkt hans arbete både i det
hela och särskildt för de nio sista åren är; i afseende på Svantes tid
innehåller det blott ett magert utkast, hvilket ban icke fått tillfälle
att complettera och utarbeta, såsom redan synes deraf, att det
upptager blott omkring 2 octav-sidor, hvaremot han för en lika lång
period 1463—1471 kunnat använda 46.
Äfven Danmarks litteratur, hvarifrån man snarast skulle kunna
vänta några upplysningar till Sveriges historia, är för den sista
medeltiden lika torftig. Den enda skrift, som kan anföras, är det s. k.
Chronicon Skibyense, hvilket fått detta namn deraf, att en handskrift
år 1650 påträffades inmurad i Skiby kyrka på Seland; författaren var
den i reformatidens historia bekante Paulus Eliæ, karmeliter-munk i
Köpenhamn och slutligen kanik i Roskilde. Den behandlar Danmarks
historia under K. Hans och särdeles Kristiern II:s regering; men den
innehåller särskildt för Sveriges historia mycket litet.
Det samma gäller om den sista fortsättningen af Danska
Rimkrönikan, hvilken först utgafs år 1533, och är skrifven ej långt förut.
Den har någon likhet med vår egen Rimkrönika om samma tid, och
innehåller blott några rader, om mötet i Kalmar 1506 samt Åke
Hanssons död, som angå vårt förevarande ämne.
Ojämförligt omständligare är den liiBtoria öfver K. Hans, som
Jens Svaning, under namnet Petrus Parvi Rosefontanus, år 1560 utgaf
i sammanhang med en vederläggning af en mängd i Johannis Magni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
