Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inledning och Öfversigt
De yngre Stummes regeringstid utmärker sig genom en
st&ndig både inre och yttre oro, hvarunder Svenska folket
med vexlande lycka kampade för sin sjelfständighet, och de
alltmer framtrftaande tecknen- till en nära förestående
upplösning af de politiska formationer, som gifvit den senare
medeltiden sin särskilda karakter.
Unionen med Danmark och Norge, tillkommen af
tillfälliga förhållanden, under förutsättning af rikenas
likställighet men hvilken ingen af unionskonungarne, om ej
Kristoffer, förstått att iakttaga, blottade sin verkliga natur, då det
öppet sattes i fråga, att Sverige skulle betala en årlig tribut;
den siste unionskonungens uppenbara trolöshet och oerhörda
grymhet hade den verkan, att hans regering icke kunde
upprätthållas mer än en vinter, och ingen Svensk vidare ville
höra talas om unionen.
Hierarkien, som för bibehållandet och utvidgningen af sin
verldsliga makt gång på gång satt sig i spetsen för
sammansvärjningar för unionens återställande, hvilket folket i
allmänhet kallade att indraga främmande konungar i landet,
förlorade derigenom alldeles sitt egentliga fotfäste, folkets
förtroende, ocn dess förnämsta yttre stöd, Almarstftks slott, blef
enligt formligt beslut nedrifvet, och ärkebiskopen afsatt samma
år som Luther började sin reformation. Andra biskopar, som
tagit Danskarnes parti hade sedan 1520 och 1521 samma öde,
att af bondehärar inspärras. Saken var redan så förberedd,
att ingen af K. Gustaf I:s reformer mötte mindre motstånd
än den, att göra slut på biskoparnes verldsliga myndighet.
Äfven riksråds-aristokratien, som egentligen bestod af
några få adliga slägter och gjorde anspråk på, att
tillsammans med biskoparne uteslutande bestflmma om riksstyrelsen
samt med en af dem utsedd riksföreståndare dela statens
inkomster, skulle gång på gång erfara, att den icke var mägtig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
