Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXXIII
tu landboar till det senare utgöra sina utskylder, samt att
aannorna skulle ditflytta. Det säges i brefvet, att
ärkebiskopen och rikarådet förut öfvervägt, att klostret aldrig kunde
blifva i lugn på förra stället, det låg nämligen utanför stadens
murar.
Äfven till skolorna har regeringen nu så vidt man vet
för första gången börjat sträcka sin omsorg. Arboga hade,
likasom flera städer, der intet biskopssäte fanns, inrättat sig en
skola, och som staden låg på gränsen mellan Strängnäs och
Vesterås stift» samt skolan följaktligen kunde vara till gagn
åfren för det förra stiftets innebyggare, och skolgossarne eller
som de kallades djcknarne i Arboga skola ville enligt tidens
sed söka understöd genom s. k. socknegång inom det
närbelägna Närike, hvilket åter kunde blifva till förfång för
skolan i Örebro 8), drogs saken inför riksrådet; men
riksföreståndaren befalde genom ett bref af d. 3 Sept. 1506 sin fogde
Örebro slott att förorda djeknarne i Arboga hos bönderna
i Xärike, att de der måtte »gå efter Guds almosa» (N:r 87).
De kungliga rättigheterna i förhållande till kyrkan, vid
tillsättning af regala pastoratet, af föreståndare för
hospita-lema (N:r 80, 279), hvilka alltid voro andliga, ehuru
in-rittninsame ansågos tillhöra kronan8) och andra tjenster,
hvartill konungen hade patronatsrättl) har riksföreståndaren
innu opåtaldt utöfvat; till och med hans förord till påfven
har såsom vanligt blifvit begärdt af nyvalda biskopar (N:r
55), äfven sedan det bland de andliga icke var någon
hemlighet, att Hr Svante var inbegripen i den bannlysning, som
utgått öfver Hemming Gadd2).
Några nya grundsatser i afseende på allmän lag och.
lagskipning förekomma under denna period icke, om man icke
skulle dit räkna den till periodens slut hörande processen
’) Sort förnt hade Henning Oagge, fogde pä Örebro slott, d. 17 Maj
1503 i bref till Hr Svante begärt, att han skulle sända dit en skolmästare.
Orig. D. G. A.
*) Mellan Sten Sture d. y. och Biskop Brask blef en tvist då den
sentre indrog en del af tionden, den s. k. spetala skäppan, som var anslagen
Sfl Söderköpings hospital (N:r 429, 431).
’) I Hr Svantea collationsbref för Magister Jens Jonsson å dekanatet i
flun, dat. Stockholm d. 16 Maj 1506, begagnas uttrycken: förlænar och
presenterar å cronones vägnar. Jfr N:r 72.
") Hr Svantes svar till Johannes Olavi, elcctus i Åbo, dat. d. 11 Nov.
1S06. Stand. Handl. XX: 40. Han kallas Fadher såsom slägtnamn i en
cunskrift å bref af d. 24 Juni 1507. Grönblad, s. 320. Arvid Kurk,
elec-tw i Åbo, begärde Hr Svantes förord till påfven i bref af d. 3 Aug. 1510,
"A tackade derför, äfvensom för annat bistånd hos påfliga stolen d. 23 Aug.
Ull. Grönblad, s. 479, 530.
Bidr. t Skandin. Bist. V.
C
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
