- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Femte delen. Sverige under de yngre Sturarne, särdeles under Svante Nilsson, 1504-1520 /
LXIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LXIII

(N:r 43), förmodligen fördelade de sig, för att lättare få
qvarter; men hufvudqvarteret var Kronobäcks kloster [1]), som låg
ej långt från stranden, söder om Mönsterås.

De samlade rådsherrarne stadnade här ett par veckor,
hvarunder de till en början sysselsatte sig med frågan, om att
söka förlängning af stilleståndet genom en beskickning till
Kalmar, der några rådsherrar ännu troddes vara qvar (N:r
45). Men det hade ingen annan påföljd än att man fick
närmare reda på hvad som passerat och på tillståndet i staden.
Nils Gädda var ännu qvar såsom höfvidsman på slottet, och
man antog i Kronobäck, att staden enligt fördragets innehåll
skulle vara i våra händer (N:r 44).

K. Hans hade under tiden jämte sina rådsherrar
återkommit till Köpenhamn, der han ännu någon tid hade dem
samlade. Han hade vid mognare öfvervägande funnit, att
domen i Kalmar var icke fullt betryggande, och han skulle
derföre söka kejserlig bekräftelse. För tillfället fanns det
visserligen ingen kejsare; ty Maximilian I hade ännu icke antagit
annan titel än den af Romersk konung; men det fortlefde
några oklara föreställningar om de gamla Romerska
kejsarnes magt, och ansågs, att denna äfven utan kröning öfvergått
på det Tyska rikets öfverhufvud. De Danske riksråden kunde
icke motsätta sig sin konungs ifver, ehuru det i sjelfva
verket var att uppoffra Danska rikets sjelfständighet gent emot
det Tyska riket, utan affärdade d. 16 Juli en skrifvelse,
hvari de begärde stadfästelse af domen och förbud för Tyska
undersåtar att handla med Sverige [2]). K. Maximilian eller
hans kansler behöfde icke lång besinningstid, utan utfärdade
först d. 13 Nov. 1505 en bekräftelse af domen, med förbud
för alla det Romerska rikets inbyggare att göra de deri


[1] Riksrådets bref, dat. Vadstena d. 15 Jan. 1506 omtalar de artiklar
och punkter, som begripna voro nu sist i Kronobäck. Skand. Handl. XIX:
121. Stockholms magistrats bref till Hr Svante af d. 26 Juli 1505 (N:r 45),
är svar på ett bref, dat. Kronobäcks kloster.

Det föregående brefvet från Stockholms magistrat, N:r 41, om hvars
datum utg. vid tryckningen var tveksam, måste vara af d. 15 Juli, emedan
deri omtalas, att slottafogden var hemkommen »af Vesterars prestamot» och
af ett ridd. Nils Stures bref, af 1488, tryckt i E. M. Fants Diplomata
Svecana. Disa-Acad. Ups. 1805, och i Diplom. Dalekarl. I: 140, synes, att
prestamot i Vesterås var d. 10 Juli. På senare stället står: perssemätz tidh,
pa Sancti Knutz konungz dagh; men det är otvifvelaktigt fel för: prestemots.

[2] Riksrådeta bref, tryckt af Hvitfeldt, med den felaktiga dateringen
onsdagen efter Dionysii apostolorum 1505, hvilket måste vara: divisionis i
st. f. Dionysii, emedan det var utfärdadt af alldeles samma personer som
sutto till doms i Kalmar och man icke kan antaga, att de fyra Norska
rådsherrarne stadnat qvar till fram i Oct., då Dionysii dag infaller.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:35:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/5/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free