Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXVIII
Slesvig, och de Danska rådsherrarne hafva utan tvifvel
skrifvit till honom derom; men han tyckes icke hafva varit så
angelägen om ett stillestånd på sommaren, då kriget genom
kaperierna nästan underhöll sig sjelf. Först sedan
midsommaren förgått, och stilleståndstiden var slut, lät han förmå
sig att utfärda nytt lejdebref, hvilket var stäldt på
»förhandling om att fullgöra de föregående recesserna samt fri och
säker hemresa, huruledes också förhandlingen måtte aflöpa;
men han inskränkte deremot antalet å personalen från 300
till 100. Både konungens och riksrådets lejdebref äro vid
samma tid utfärdade, cL 28 och 29 Juni, i det närmaste lika
lydande och utan all tidsbegränsning. Efter yttranden i
samtida bref borde ombuden harva kommit fram i början af Juli •).
I Jens Holgerssons lager på Gotland trodde man sig också
redan i April veta, att K. Hans icke ville hafva stillestånd
längre än redan var bestämdt (N:r 273), och hvad som
berättades om hans yttrande, att »han ville hit till riket eller
dö der om», bekräftas af hela hans underhandling, endast
med den inskränkning, att han icke personligen utsatte sig för
någon fara. Det är alltså E. Hans, som då han icke genom
det först utfärdade lejdebrefvet lyckades få rätt att qvarhålla
de Svenska sändebuden, till dess de förbundit sig till hvilka
vilkor, det behagade honom att bestämma, med flit uppsköt
mötet och fördröjde dess afslutande, till dess att hans
utlig-gare på sjön hunnit uträtta sitt förelagda hvärf.
Från Finnland ingingo på våren oroande underrättelser,
hvilka måhända inverkat på underhandlingen med Danmark.
Uppeggad af Mäster David och kanske andra Danska konun-
fens utskickade, hade Ryska tsaren redan tre gånger sändt
om-ud till Viborg, och fordrat en ny gränsreglering, ehuru Erik
Turesson hade hittills genom klot ca föreställningar lyckats
att afvända faran för ett fredsbrott; men nu hade d. 25 Febr.
») Hr Svante skrifver d. 26 Juli 1509 till Tönne KrikBoon pà
Raae-borg, att då Riksråden sist voro samlade i Stockholm sex af rådet blifvit
Bända till Danmark om fred och uppslag mellan rikena, »och, tilläger han,
hafve vi ännu ingen svar igen fanget», hvaraf synes att de länge sedan voro
afresta. Ärkebiskop Jakob skrifver d. 29 Juli, att han väntar dem åter inom
14 dagar, och d. 11 Aug. att han hvar stund och timme väntar »bud och
tidende» från dem. Grönblad, ss. 429—431. Ehuru rådsherrarne 1611
anklagade Hr Svante för att mötet som skulle stått d. 24 Juni ej blef af förr
än vid Laurentii (d. 10 Aug.) och Åbo derföre blef skinnadt (Skand. Handl.
x x- 258), kan således düpå icke fästas annat afseende än att de ansett,
att sändebuden skulle hafva rest på de gamla lejdebrefven och afbidat nya
vid gränsen. Men huru skulle K. Hans hafva kunnat lofva att genast
underrätta sina utliggare, så att för stilleståndets inträdande äfven till sjös
ingen anståndstid behöfdes, om han icke på förhand gifvit dem tillkänna,
när de skulle upphöra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
